MY BARK OM TRÄNING VID STRESSRELATERAD PSYKISK OHÄLSA OCH UTMATTNINGSSYNDROM

tove och my

Intervju med My Bark om träning vid stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom

Vill du berätta kort om vem My är?
Jag är 37 år och jobbar som marknadskommunikatör och Art Director på ett belysningsföretag för tunga fordon. Jag bor tillsammans med min man Mikel och katten Grädden i centrala Göteborg.

Hur länge har du arbetat med Aktivitus och Tove som din coach? Hur ser ert samarbete ut?
Jag började samarbeta med Tove förra våren/sommaren. Jag gillar att träna och utmana mig själv men pannbenet var oftast starkare än vad jag fysiskt och mentalt klarar av vilket gjorde att jag ofta var sjuk och skadad. Jag ville hitta en mer hållbar träningsnivå och där har Tove varit otroligt bra. Hon funkar lite som broms och har en filosofi som fungerar i livspusslet.

Vad har du för träningsbakgrund? Och vad har du haft för mål med din träning?
Som tonåring spelade jag otroligt mycket golf och tävlade runt om i Sverige. Efter studenten flyttade jag till Texas för att studera på college och spela golf för skolans damlag genom ett stipendium. Jag har aldrig varit bra på uthållighet men tyckte det var så roligt när jag och en golfkompis bestämde oss för att göra Tjejklassikern för 2 år sedan. Fördelen när man är ny på något är att motivationen är enorm och framstegen blir rätt stora på kort tid. Dessutom upplevde jag att det är extremt lärorikt att vara nybörjare i en sport och man blir otroligt ödmjuk för situationen. Jag gillade att träna flera olika grenar och upplevde att det var mer hållbart för kroppen än att jag bara spelade golf, eller bara gymmade, och jag hittade framförallt simningen och cyklingen som personliga favoriter.

Vill du sätta ord på vad som hände i höstas?
I höstas tog det stopp helt enkelt. Jag hade haft ett intensivt år bakom mig på jobbet och hade flaggat både på våren och efter sommarsemestern att vi måste minska belastningen om jag skulle orka. Vi är ingen stor marknadsavdelning utan jag är den som jobbar heltid och sedan har jag två marknadschefer, en i UK och en i Sverige, vardera på 50 resp. 70%. I USA, där en tredjedel av bolaget ligger, är det VD:n som lämnar önskemål om marknadsaktiviteter. Det finns helt enkelt inte någon jag kan lämna videoredigering, hemsideuppdatering, konceptutveckling, trycksaksproduktion, formgivning etc. till. Balanserat med det hade jag tränat för mycket under vintern och var bra sliten och förkylningar avlöste varandra. Jag var oftare sjuk än vad mina brorsbarn var som går på förskola. Jag var sliten och det spelade ingen roll hur mycket jag sov, jag kände mig aldrig utvilad ändå.

När Tove och jag började samarbeta i början av sommaren, gav det ett lyft och jag tyckte att jag mådde bättre. Jag genomförde träningen och kände mig mer som mig själv igen även om jag hade svårt att släppa tankarna på jobbet. Träningen blev andningspausen i jobbkarusellen.

Så efter sommaren visste jag att det skulle vara mycket och både jag och min chef var medvetna om belastningen men att den skulle ta slut efter årets sista mässa i november. Det vi inte visste då var att han skulle drabbas av en nervsjukdom, Miller Fischers syndrom, och vistas på sjukhus i en månad och sedan vara sjukskriven. Min kalender, som redan var full, blev överfull och jag minns samtalet som kom en lördagsmorgon och det var som att någon la hela jorden på mina axlar. Jag ville visa att jag klarade av att rodda mer eller mindre en marknadsavdelning på ett globalt företag själv.

Det hemska i kråksången är att trots att det mailades ut om att inget utom de absolut nödvändiga uppgifterna fick nå mig så hjälpte det inte. Jag kände mig som ett jagat djur, fast i en fälla och det hjälpte inte att springa fortare. Jag kom på mig själv med att äta frukost framför datorn, skippa fikan, på lunchen åkte jag till gymmet 2 dagar i veckan och resten av lunchtiden var snabbt ner till matsalen, värma maten, stirra som ett kolli ut i tomma intet och för att sedan slänga i mig maten på 5-10min och återvända till att göra listan. Jag tror att alla såg vart det barkade men ingen verkade hitta nödbromsen, allra minst jag.

Mentalt tänker man “bara en vecka till, bara en dag till”. Att man där och då ska inse att man måste sänka ambitionen, kraven och prestigen är extremt svårt för en prestationsmänniska som mig. Dessutom har ju alla andra vant sig vid att man svarar snabbt på mail, är bra bollplank och samtidigt brukar leverera på hög nivå – ja, då är det svårt för andra att sänka sina krav också.

Det kom en helg och jag var sjuk igen och det spelade ingen roll att jag vilade. Sträckan till soffan på 20 m var som Mount Everest och huvudet snurrade som att lägenheten hade samma syrehalt som på toppen av samma berg. Det var då min man Mikel sa, du är inte sjuk. Du är utbränd. När han sa det tänkte jag: Äntligen! Någon som bekräftade det jag tänker. Men jag var ju ändå tvungen att göra klart den där animationen till videoväggen på 2×2 m till mässan. Mindre än en vecka kvar och vi kunde ju inte ha en tom, svart vägg som ekade tom. Jag satt och grät under hela onsdagsförmiddagen som var fylld av möten. Mikrofonen var mutad och jag lyckades haspla ur mig korta svar när det krävdes och skyllde på att jag lät konstigt p g a förkylningen. Samma eftermiddag bokade jag tid till vårdcentralen för att be om att bli sjukskriven. Jag fick en tid 2,5 vecka senare.

Hur det blev med filmen? Givetvis klippte jag klart den. Det tog dubbelt så lång tid än vad det brukar och tårarna strömmade ner för kinderna utan att jag kunde stoppa det. Fredag eftermiddag checkade jag ut.

När jag väl fick träffa en läkare så var det inget snack. Jag skulle sjukskrivas. Punkt slut. Jag fick sömntabletter, eftersom jag kunde vakna på natten flera gånger och jag fick ångestdämpande tabletter som skulle göra att jag slappnade av och som skulle göra att huvudet inte gick i spinn med alla tankar. Tankar om att jag var svag. Jag var klen. En riktig mes som inte klarade av att göra mitt jobb. Första helgen var det värst. När man väl börjar slappna av är det som man öppnar Pandoras box. Jag hade ångestattacker och kände hur jag hyperventilerade. Grät och sov om vartannat samtidigt som jag kände mig drogad. Tabletterna är inte starka och skulle jag ta en idag hade det inte hänt mycket, men där och då så var det beviset på hur slut jag var.

Träningens betydelse för My under utmattningen?
Efter ca 1 vecka från att läkaren sjukskrev mig började jag göra mina träningspass igen. För många av er skulle det inte anses som träningspass, men där och då var 30min rull på cykeln nog för att behöva sova på eftermiddagen. Jag tror att det är lätt att tänka att “den här mesträningen kommer inte ge mig något”. Men jag hävdar att det är fel! Träningen är en del av min identitet och skulle jag inte röra mig alls så skulle jag sannolikt känna mig ännu mer värdelös än vad jag redan gjorde. Dessutom gillade jag känslan av att ha något att hänga upp dagen på. Vägen tillbaka hade antagligen varit längre, jag hade varit sjukskriven längre och jag hade antagligen hamnat i en depression, vilket är rätt vanligt i samband med utmattning, om jag inte hade tränat. Tove agerade psykolog, medmänniska och coach i ett och vi stämde av varje vecka om hur det kändes med träningen och livet. En otroligt viktig del i mitt tillfrisknande. Simning, löpning, cykling snurrades under veckan men alla pass kortades ner eftersom återhämtningen är/var viktigast och intensiteten fick inte överstiga Z2.

Så mår My idag
Idag mår jag väldigt mycket bättre och det är till och med vänner som sagt att nu är gamla My tillbaka. Jag började jobba igen i januari, efter ca 3 mån sjukskrivning och jobbmängden ökar ungefär med 25%/månad efter avstämning med läkare. Under tiden så har jag också gått hos en psykolog vid ett par tillfällen för att lära mig hur jag inte ska hamna här igen. Detta är något som provocerar mig något oerhört! Visst att jag är en prestationsmänniska och gärna ger allt och lite till. Men var är företagets ansvar? De borde lära sig att inte utnyttja ambitiösa och drivna personer. Se över arbetsbelastningen överlag och se vad olika personal behöver!

Jag ställde ett ultimatum för att komma tillbaka. Det skulle anställas en marknadsansvarig i USA och det skulle tillsättas en produktchef. Vi kan väl säga att det inte riktigt blivit några positioner tillsatta men andra har tagit över ansvaret. Alla är väldigt försiktiga med att ge mig uppgifter, vilket passar bra för då hinner jag med det jag ska göra. Dock upplever jag att förståelsen för vad vårt arbete på marknadsavdelningen innebär är lika obefintligt som innan. Snäva deadlines gör mig stressad eller om mötesbokningar trillar in en efter en under en eftermiddag. Men jag har blivit bättre på att säga ifrån att nu är kalendern full eller att jag måste få tid att göra uppgiften också. Sedan är det ju guld värt att stänga av aviseringar på dator och mail, för att inte tala om olika fokuslägen på telefonen. Varför gjorde jag inte det tidigare?! Hett tips!

Tips från My till dig som känner att du närmar dig behovet av nödbromsen eller är sjukskriven
Det är en superkraft att inse sina begränsningar lika mycket som att vara superwoman eller superman. Livet är för kort att vara alla andra till lags. För vem pushar du dig? Oftast när man öppnar sig om vad man upplever eller har varit med om så är det betydligt fler än du tror som varit i samma situation. Var snäll mot dig själv och fundera över: Vad tycker jag är roligt?

De flesta människor känner sig stressade i perioder och stress kan vara positiv där vi skärper till våra sinnen samt i perioder presterar bättre. Men i dagens samhälle är det många av oss som påverkas negativt av stress och dras med in i en ohållbar situation. Stressrelaterad psykisk ohälsa, som utmattningssyndrom, påverkar oss både fysiskt och psykiskt. Skillnaden mellan att ”bara vara stressad” och drabbas av en stressrelaterad ohälsa är att stressbelastningen är mer ihållande och uttalad med flertal symtom under flera månaders tid. De som diagnostiseras med utmattningssyndrom har upplevt sin situation i över 6 månader där den ökade stressbelastningen skapar vanmakt över situationen. Symtomen kan delas in i fysiska, kognitiva och psykiska där vi nedan listar några av dessa.

Fysiska, kroppsliga symtom
• Sömnstörningar
• Trötthet större delen av dagen
• Huvudvärk och yrsel
• Tryck över bröstet
• Hjärtklappning
• Värk i nacke och axlar
Kognitiva symtom
• Försämrat logiskt tänkande
• Sämre koncentrationsförmåga
• Påverkat minne
• Svårt att hålla en röd tråd i tankar och samtal
Psykiska symtom
• Nedstämdhet
• Hopplöshetskänslor
• Oro och/eller ångest
• Panikattacker
Tveka inte att kontakta vården om du upplever ohälsosam stress eller flera av ovan symtom.

Träning har flertalet bra effekter för en individ drabbad av stressrelaterad ohälsa. Viktigast är att träning ger energi och gör dig gladare genom olika processer i kroppen där träning vetenskapligt påvisats reducera oro och nedstämdhet samt sänker stressnivåerna och ger dig bättre motstånd mot stress. Hjärnan påverkas positivt genom nybildning av hjärnceller, förstärkta minnesprocesser i hippocampus och skapande av BDNF (Brain-Derived Neurotrophic Factor), ett signalprotein som främjar nervtillväxt med flertal positiva effekter. Din kognitiva förmåga, det vill säga tankeprocesser, och minnet påverkas positivt. Fysisk aktivitet förbättrar även sömnen och immunförsvaret. Så tveka inte att ta en 30 minuters promenad, en cykel- eller löptur de dagar du upplever stress på jobbet eller i vardagen – det gör dig dubbel eller kanske trippel gott!

Rekommendationer träning för att minska stress, oro och nedstämdhet
Generellt sett rekommenderas 150-300 min/vecka av pulshöjande aktivitet på måttlig intensitet (12-13 i skattning på Borgskalan), eller 75-150 min/vecka av pulshöjande aktivitet på hög intensitet (14-17 i skattning på Borgskalan). Till detta minst 2 ggr/vecka av muskelstärkande aktiviteter, dvs. styrketräning. Viktigt är minskat stillasittande i vardagen, även för alla oss som tränar.

Specifika rekommendationer vid oro, ångest och depression:
Omedelbara effekter av minskad oro och ångest har påvisats av 30-60 minuters träning oavsett intensitet, samt 15-30 minuter av hög intensitet. Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig minska risken för ångestsymtom där promenad, löpning och cirkelträning med inslag av muskelstärkande aktivitet har visat effekt då det genomförts 2-4 gånger/vecka under 6 veckor till 3 månader.

Källa: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS)

Vi på Aktivitus hjälper dig att få ner stressnivåerna med hjälp av träning och individuell stöttning i motiverande samtal. I vår Membershiptjänst skräddarsyr vi träning efter dina behov, och finns som en fast hand i tillvaron. Vi arbetar även med Fysisk aktivitet på recept (FaR) som går att få utskrivet hos vårdinstanser.

AMANDA BOHLIN INFÖR LÅNGLOPPSPREMIÄREN PÅ MOUNTAINBIKE

AMANDA BOHLIN

Intervju med svenska mästarinnan i XC Marathon Amanda Bohlin inför Långloppscupen

 

Kort bakgrundsinfo. Vill du beskriva kort om dig själv och ditt idrottande?
Fotboll, löpning och orientering i grunden. Vid 20 årsålder kom jag i kontakt med triathlon och hade några år som professionell, avsluta den karriären 2018 efter 2 nordiska mästerskapsguld, SM guld i sprint, topp 20 på en av deltävlingarna i VM-Serien och flertal pallplatser och topp 10 på Continental cuper. 2019 kom jag i kontakt med MTB och blev helt förälskad. 2023 vinst i Långloppscupen, SM i XCM och vinnare av Cykelvasan.

Vill du beskriva vad Långloppscupen är eller betyder för dig?
Den betyder väldigt mycket för mig. Det var så jag kom i kontakt med långlopp på MTB. Jag är väldigt imponerad över organisationen, hur de arbetar med detta på ett professionellt sätt. Att få alla medtävlande att känna sig deltagande, samt för oss i eliten att få oss motiverade att tävla, så som prispengar och sponsorer. Där ligger dom i framkant om man tittar på cykel i Sverige. Men det är inte bara konceptet i sig och prispengar, utan även hur jag blev och blir mottagen av alla medtävlande och arrangörerna. Att komma till en av deltävlingarna i Långloppscupen är som att träffa en gammal vän.

Vilken av deltävlingarna är din favorit?
Måste säga Varberg, Bockstenturen år 2023. Mycket stig och backar. Det var också där jag vann mitt första SM-guld. 😊

Vilken typ av cykel kör du på? Hur tänker du kring materialvalet för LL-cupen och utväxling?
Jag kör på en Orbea Oiz. Materialet är viktigt och jag ser alltid till att ha min cykel i gott skick. Att jag exempelvis har rätt Pirellidäck för väder och underlag. Tidigare har jag haft 32-klinga där fram men förra året bytte jag till en 34:a. Banorna i Sverige är inte så kuperade vilket gjort att jag lätt trampat ur på en 32-klinga. Där bak har jag 10-52.

Kan du berätta om uppladdning? Hur gör du?
Jag har några ritualer som jag kör inför varje tävling. Först och främst drar jag ner på mängden träning samma vecka. Två dagar innan race kör jag ett kortare men lite hårdare pass, ex. kan det vara 5-6×2-3 minuter strax över tröskel med ca 1min vila. Oftast brukar jag köra på tävlingsbanan för att få lite känsla. Två dagar innan tävlingen överäter jag och min kost består av kolhydrater i alla former. Åt typ ett halvt kilo godis två dagar innan Cykelvasan… hehe. Dagen innan tävling rullar jag lätt på hojen, ser till att allt är i sin ordning. Jag kör även ett kortare och lättare styrkepass där jag aktiverar höft, fram- och baksida lår samt bålen. Jag fixar även mina flaskor dagen innan och lägger fram allt jag ska ha på och med mig på tävlingen. Om jag har langare på plats visar och skickar jag information vart de ska stå och vad jag vill ha.

Bästa och sämsta pastabuffén, har du några berättelser att dela?
Älskar pasta, så 99% har jag bara goda minnen av men har ett litet sämre. Det var när jag år 2022 körde Titan Desert Race och blev matförgiftad (som alla andra). Hade en mindre trevlig upplevelse på cykeln dagen efter…..

Dricka och mat under race, och langning – hur gör du med det?
Energi är superviktigt under långlopp och jag är väldigt noga med att få i mig de 100-110 gram kolhydrater i timmen, som jag vet jag behöver. Jag får i mig de flesta kolhydraterna i dryck. Jag kör med Maurten 320 i en 500ml flaska. Var 40:e minut ser jag till att även få i mig en gel med koffein i. Jag behöver en flaska i timmen, därför är lagningen superviktig och det är inte alltid självklart att det finns någon som kan åka med. 9 av 10 gånger, förra året hade jag turen att någon kunde hjälpa mig. Oftast blir det någon stackars familjemedlem som man tvingar med. Förra året var det syrran och mamma <3. Enklast är de tävlingar där det är flera loopar, så man återkommer till samma plats. Då kan en person langa åt flera, tyvärr är många långloppstävlingar en eller två större looper och langningspersonen måste ha bil för att kunna ta sig till de platser man kan langa. Det gör att varje deltagare är beroende av en egen langare.

Vilka rutiner har du dygnet innan start? Några roliga ticks du kan bjuda på?
Avslöja det lite innan. Men förutom det, har jag inget. Kanske att jag vill vara ensam.

Vilken är din favoritbacke?
Kan man ha det..?

Hur förbereder du dig mentalt?
Oj, jättesvår fråga. För jag förbereder mig alltid mentalt men kan inte säga hur eller vad jag gör för att sätta på ”tävlingsknappen” men den infinner sig alltid dagen innan. Kanske är för att jag kör med samma rutiner jag gjort under många år. Det får kroppen att på något sätt att förstå, ”nu är något på gång, de här känner vi igen”.

Hur hanterar du nervositet? Vilka tips har du till den mtb-åkare som blir nervös för att hantera stress och press?
Jag blir inte nervös längre, snarare väldigt fokuserad och känner heller ingen press. Så här, självklart när jag var yngre var jag väldigt nervös innan en tävling och hade stor press på mig själv. Mitt tankesätt var väldigt mycket ”jag måste vinna”, idag är tanken mer ”jag vill vinna”, det är en stor skillnad. Hur jag ändrade mitt tankesätt kan jag inte förklara men småsaker jag började tänka om:
1.     Se nervositeten som något positivt. Nervositeten är en del av den mentala och fysiska förberedelsen inför den fysiska ansträngningen du har framför dig.
2.     Du kan inte påverka hur andra runtomkring dig agerar. Hur bra/dålig form någon medtävlare är. Det enda du kan göra är ditt bästa.
3.      Om du har gjort det du kunnat för att vara så förberedd som möjligt inför ett lopp så kan du ha den tryggheten att luta dig emot.

Kan du sätta ord på den mentala resan du gör under ett lopp?
Oj, jag har folk omkring mig som kan beskriva ett lopp i minsta detalj. Jag kommer knappt ihåg någonting, jag är helt tom.. haha men självklart har jag 1000 tankar. Och, tankarna är olika beroende på vilket lopp det är och hur banan ser ut. Idag har jag god kännedom om mina styrkor och svagheter och försöker dra nytta av det i loppet.

Hur gör du konkret när det blir mentalt tufft under ett race? Har du något mantra eller self talk som får dig att vända negativ tanke till positiv?
Bästa är att inte tänka alls utan fokusera framåt och ”här & nu”. Under Cykelvasan och SM var min enda tanke ”sluta aldrig trampa,” & ”ha alltid tryck i tramporna”.

Funderar du över väder? Vilket är ditt bästa race väder? Och det sämsta?
Det är lika för alla. Men extremväder gör att man vanligtvis börjar fokusera på ”fel” saker. Om andra är oroliga och lägger energi på vädret, något vi inte kan påverka. Kan man försöka vända det till något positivt och vill helst då ha extremväder.

Klädval, hur resonerar du kring det?

Är de kallt, ha på dig. Om de är varmt, ta av dig. 😀

Vilket är ditt bästa minne från Långloppscupen?

Har många fina minnen men det absolut bästa var målrakan på Bockstensturen 2023, då jag visste att jag skulle ta mitt första SM-guld i XCM.

Vart har du fått gåshud eller hört den bästa publiken heja under Långloppscupens race?
Oj, vad svårt. Cykelvasan, då det var rätt mycket folk längs med banan som heja och ropa (TACK!!) men även upploppet på SM i XCM (Bockstensturen 2023), när jag visste att jag hade säkrat SM-guldet.

Vad har du för förhoppningar eller mål i år?
En frisk kropp och ha kul. 😊 Självklart vill jag behålla mästartröjan, vinna Cykelvasan och Långloppscupen så det kommer jag kämpa för. Sen är tanken att köra lite internationella lopp och förhoppningsvis kör EM och NM i XCM.

Efter målgång, har du några speciella rutiner? Vill du dela din målgångs-/segergest?

Har inte tänkt på det men det har blivit denna gest vid varje vinst, så jag får anse att detta är min seger-/målgångsgest, om det inte avslutas med en spurt.

Hur firar du efter ett Långloppscupen race? Eller race i allmänhet?

Mitt liv efter målgångar är väldigt oglamoröst. Efter Cykelvasan satte vi (Jag och coach Johan Nielsen) oss i bilen så fort prisutdelningen var klar, stannade vid en parkeringsficka och åt en kall räkpasta jag hade gjort dagen innan. Kom hem kl 20 till en tom lägenhet, orkade inte laga mat så åkte till affären köpte ett glasspaket och tryckte hela på 10 minuter! Hahaha.. Lovade mig själv till nästa år (i år 2024) att fira och planera bättre efter ett lopp.

Fotnot: Amanda Bohlin är själv cykelcoach på Aktivitus.

FOTO: Patrik Vindevik

INGRID KJELLSTRÖM OM ATT KÖRA LÅNGLOPPSCUPEN PÅ MTB

Ingrid Kjellström

Aktivitus tog ett snack med Ingrid Kjellström som kör Långloppscupen 2024 med coaching i form av tester och träningsupplägg från Aktivitus.

 

Varför tycker du det är viktigt att genomföra cykeltester och blev resultaten som förväntat?

Jag gjorde testerna eftersom det är två år sedan jag mätte mina testvärden och det är viktigt att ha aktuella siffror när en har så höga ambitioner med sin träning som jag har. Det har hänt stora förändringar i mitt liv sedan senaste testet. Jag har gått igenom en graviditet, en förlossning och blivit tvåbarnsmamma. Dessutom har jag valt att inte köra en klassisk vinterträning på cykel utan åkt skidor istället. Sett till detta är jag nöjd med resultatet då jag inte tappat avsevärt många watt i vare sig LT1 eller LT2 på två år. 
 

Vad är nästa steg nu för dig träningsmässigt? Närmsta mål?

Nästa steg är att coach Emma Belforth ska lägga upp en plan för tävlingssäsongen på MTB som börjar om 2 veckor med Billingeracet, del 1 i Långloppscupen.
 
 

Vad har du för tankar kring att träna och tävla med Emma som coach?

Emma är en förebild för mig både som idrottare som presterat fantastiska resultat och samtidigt som mamma eftersom hon roddar livet med 2 barn samtidigt som hon tillhör eliten i Sverige. Jag har haft henne som coach innan och vet att hon är bra på att se mitt liv och min situation ur ett helhetsperspektiv och vilken träningsmängd jag kan ta åt mig.

Vill du beskriva kort om dig själv och ditt idrottande?

Jag är en 35-årig tvåbarnsmamma från Ulricehamn som blev obotligt förälskad i cykelsporten för 10 år sedan. Gick vägen från Klassikern till en landsvägssatsning och landade till sist i off-road segmentet (typ MTB och gravel) och har sedan 5–6 år tillbaka känt att jag hör hemma där. Har kört många lopp i och utanför Sverige senaste åren. Innan jag fick mitt första barn 2021 tävlade jag nästan varje helg, numer åker jag inte lika långt eller lika ofta för att tävla. Men förälskelsen till sporten och tävlandet består ändå.

Vill du beskriva vad Långloppscupen är eller betyder för dig?

Långloppscupen var mitt insteg till MTB-cykling och cupens lopp kommer alltid vara lite av ”första crushen” inom sporten för mig. Det känns som att loppen alltid är motiverande att komma tillbaka till, oavsett stadium i livet.

Vilken av deltävlingarna är din favorit?

Bockstensturen – den är så lång och innehåller precis allt.

Vilken typ av cykel kör du på? Hur tänker du kring materialvalet för LL-cupen och utväxling?

Jag kör en 29 ” Ghost Lector, heldämpad. Heldämpad är självklart för mig då jag började cykla sent och behöver allt möjligt stöd med det tekniska.

Kan du berätta om uppladdning? Hur gör du?

Nu när jag numer har barn är prio att vi alla ska hålla oss friska! I övrigt drar jag ner på träningen veckan innan och försöker vara i energibalans både fysiskt och psykiskt.

Bästa och sämsta pastabuffén, har du några berättelser att dela?

Jag åt alldeles för mycket inför Vätternrundan 2013, skulle cykla med en grupp som ville köra snabbare än vad jag egentligen klarade av. Så jag åt alldeles för mycket, sov dåligt och bonkade rejält under loppet. Nu för tiden äter jag mycket ris ur egen matlåda för att kunna räkna på hur mycket jag får i mig (opti-noja). Inte så glammigt men funktionellt. Lyxmiddag tar jag hellre efter loppet.

Dricka och mat under race, och langning – hur gör du med det?

Jag går under smeknamnet gel-slukerskan och har som mest tryckt 12 gels under ett race. Detta är en konst som jag övat upp under åren. I bäst fall har jag någon som langar också, annars kör jag med Camelbak. 

Vilka rutiner har du dygnet innan start? Några roliga ticks du kan bjuda på?

Det är mest att se till att alla grejer är i ordning. Det är mycket snack om däcktryck och jag mår väldigt bra av att veta att jag har precis det trycket jag gillar i däcken (ofta runt 1,2 bar). Sedan räknar jag mycket på energin och säkerställer att jag har precis rätt antal gels (med någon extra nödgel i fickan också!).

Vilken är din favoritbacke?

Hatkärlek till Strupen på Billingeracet.

Hur förbereder du dig mentalt?

För mig handlar det om att dagarna innan se till att hela livet är i balans. Att sova bra, äta bra och undvika stress på jobbet. Jag tror allt sådant är mycket viktigare än typ vilken FTP jag har just dagen för race.

Hur hanterar du nervositet? Vilka tips har du till den mtb-åkare som blir nervös för att hantera stress och press?

Har lidit mycket av detta under åren. På senare tid så jag har lärt mig att uppskatta nervositeten – den behövs för att kunna prestera på sitt max. Dessutom är det en ynnest att få den egentid som det innebär att få åka på tävling och gå in i den bubblan.

Kan du sätta ord på den mentala resan du gör under ett lopp?

Jag jobbar mycket med olika delmål, i bästa fall känner jag till banan jag ska köra väl och delar in loppet i olika etapper. Försöker aldrig släppa hoppet om jag tex får en dålig start. Så mycket kan hända under ett lopp.

Hur gör du konkret när det blir mentalt tufft under ett race? Har du något mantra eller self talk som får dig att vända negativ tanke till positiv?

Jag tänker på hur jag ser fram emot att få gå i mål och träffa mina barn och tänker på all tid jag lagt ner för att komma till start. Då är själva racet en väldigt liten del av det hela.

Funderar du över väder? Vilket är ditt bästa race väder? Och det sämsta?

Jag använder SMHI:s app lite för ofta ibland! Jag gillar torra och snabba stigar. Har tidigare varit livrädd för regn och blöta rötter, men har bestämt mig för att jag är bra på att hantera det och att det gynnar mig och det har blivit som ett mantra för mig nu.

Klädval, hur resonerar du kring det?

Det är oftast bäst att frysa vid start.

Vilket är ditt bästa minne från Långloppscupen?

När jag och Marika Wagner körde större delar av cupen tillsammans år 2018 och hade många fina stunder av lagkörning.

Vart har du fått gåshud eller hört den bästa publiken heja under Långloppscupens race?

Åter igen Strupen på Billingeracet.

Vad har du för förhoppningar eller mål i år?

Att komma hel och ren till så många starter som möjligt under året! Att kunna stå på start i elitklass och känna att jag gjort jobbet som krävs för att stå där.

Efter målgång, har du några speciella rutiner? Vill du dela din målgångs-/segergest?

Har tyvärr inte vunnit något lopp i just Långloppscupen! Därför finns det inga segerbilder att bjuda på. Men det bästa med att gå i mål är att samlas i målfållan med kompisar och medtävlande och dra rövarhistorier från loppet. Och pussa på barnen om de är där.

Hur firar du efter ett Långloppscupen race? Eller race i allmänhet?

Jag äter gott med familjen (inget mer ris!) och försöker tänka på det som varit bra med loppet – det finns alltid något även om en kan vara besviken på sin tid osv ibland. Sedan unnar jag mig lugn träning några dagar efteråt.

Foto: @eskillaago

KEVIN MELLBERG – FRÅN AMERIKANSK FOTBOLL TILL VÄTTERN PÅ 10 MÅNADER

Kevin Mellberg spelar Amerikansk fotboll i Örebro Black Knights och är svensk mästare. Men nu vill han köra Vätternrundan och tar hjälp av Aktivitus via vår coachingtjänst Membership Standard. Mellan nov 2022 till mars 2023 har Kevin höjt sitt VO2max från 44 till 62 och höjt sin FTP från 240 till 300 watt! Dessutom har Kevin gått ner 6 kg.

Vad har varit den största utmaningen för dig med träningsupplägg via Aktivitus Membership?

Det var inga större utmaningar utan en lärdom och förståelse att varje pass behöver inte vara antingen hårt, långt eller bägge delar utan direkt jag såg upplägget kunde jag även se ” the bigger picture ” fast det var ovant att hålla sig till zonerna i början.

Vad tycker du om träningsupplägget?

Upplägget var bra, variation på veckorna innan man började om med bra struktur som lite lättare 4×4 i 2 månader innan det gick över till hårdare vilket jag nog inte hade haft i åtanke om jag lagt upp det själv.

För vem lämpar sig bäst Aktivitus Membership tycker du?

Till alla som satsar på någon konditionsgren eller specifikt lopp så man kan göra tester och sen få ett upplägg utifrån vad man behöver förbättra.

Vad är du mest nöjd med?

Min utveckling och att jag lärt mig mer om hur jag bör träna

Vad kunde gjorts bättre?

Känner att det var nog så bra det kunde bli tills man går över till nån form av mer personlig coaching men jag hade ganska klara instruktioner ” Mer tid i zon2 och inget annat ” och det gav ju resultat.

Vad tycker du om ditt besök på Aktivitus?

Svinbra, roligt, tydliga instruktioner och läraorikt!

Vad är din nästa stora utmaning framöver?

Köra Vättern på hyffsad tid, fortsätta utvecklas och möjligtvis satsa på vasaloppet 2024!

Kevin Mellberg, ÖREBRO

Läs mer om våra tester LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

INDIVIDUELL ZONSÄTTNING ÄR NYCKELN TILL FRAMGÅNG INOM TRÄNINGSOPTIMERING

Individuella träningszoner är nyckeln till framgång.

Individuell zonsättning (intensitetszoner) är en av nycklarna i Aktivitus framgång inom träningsoptimering.

Alla personer är unika och samma person är till och med unik vid varje testtillfälle. Träningszoner ändras över tid beroende på form och träningsstimuli. Två personer med samma maxpuls kan ha helt olika träningszoner och samma person har oftast olika träningszoner i olika grenar. Därför testar vi alltid både löpning och cykel på Triathleter för individuell zonsättning som abonnerar på vår coachingstjänst Membership.

 

Under en Avancerad test mäter vi via blodprov upp hur hårt belastad kroppen är. Så länge laktatnivåer (mjölksyra) ligger på låga nivåer är kroppen i ett lågintensivt stadie där fett dominerar som bränsle i energiförsörjningen. Personen ligger under sin LT. När laktatnivåerna ökar betyder det att anaeroba explosiva processer sätts igång vilket påverkar uthålligheten. Kolhydrater blir tongivande som bränsle och en uttröttning på lokal muskelnivå tilltar snabbare.  Över en viss nivå som definieras AT kommer koncentration av laktat öka kraftigt och personen hinner inte transportera bort i samma takt som lakat bildas. Nivån stiger och stiger och kommer tillslut påverka muskelfunktion såpass att arbetet inte kan fortgå. Du har “legat på rött” för länge. Avancerat test kallas också ibland för laktattröskeltest eller mjölksyratröskeltest.

 

Därför är våra tester grenspecifika

En grenspecifikt vältränad person har en laktatkurva som är mycket tydlig (lite som en bandyklubba) vilket gör att LT och AT ligger mycket nära varandra och personen kan köra nästan  så hårt det går men ändå använda en stor andel fett som energikälla. Dessutom kommer AT ligga på en hög procent av max. Dvs en hög nyttjandegrad. En mer otränad person kommer på en väldigt låg belastning tvingas till användning av kolhydrater (laktatnivåerna ökar tidigt i testet) och denna person har långt mellan LT och AT.  Dessutom kommer AT ligga på en låg procent av max, dvs en låg nyttjandegrad.

 

Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk

Grunden i Aktivitus träningsoptimering är att kunna balansera träningsbelastning med individuella skillnader och träningsrespons och då måste vi veta exakt hur mycket tid som spenderas i respektive träningszon. Och varje träningszon måste då givetvis vara exakt definierad.  Annars så faller hela resonemanget då en av de viktigaste komponenterna inte stämmer. 

Och samma sak gäller för dig som skaffat en fin träningsklocka som kan programmeras med puls- fart och effektzoner. Om de inte är inställda korrekt utefter din fysiologi är det helt meningslöst att används sig av dem. Då är det bättre att gå på ren känsla.

 
På Aktivitus vet vi skillnaden på alla begrepp ovan och kan genom erfarenhet, våra tester och personlig kontakt plocka att maximalt av just din potential. 
 
Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

AKTIVITUS IFORM – MINSKAT KROPPSFETT OCH VIKT GAV ÖKAD FART

Jesper Olsson AKTIVITUS IFORM

Triathleten Jesper Olsson från Karlskrona coachas av Andreas Thell via Membership Standard och av dietist Evelina Järvinen via Iform.

Så här säger coach Andreas Thell:

– Kombinationen med iForm och Membership har varit väldigt lyckad och helt avgörande för Jesper för att kunna ta sig över en platå i utvecklingen och nå en helt ny prestationsnivå. Jesper Olsson har kört Membership med mig i drygt ett år och gjort små förbättringar hela tiden på löpningen men det var först när han kopplade på iForm som tillägg till Membership som den verkliga utvecklingen kom, både kroppsligt och prestationsmässigt. Tycker den utvecklingen är imponerande och värd att lyfta fram som ett gott exempel på att iForm även kan vara ett verktyg för att optimera prestationen.

Så här kommenterar Iformcoach Evelina Järvinen Jespers resultat:

– Vi såg en utmaning i Jespers Diabetes men samtidigt också en möjlighet att påverka viktiga hälsoparametrar och skapa ett stabilare blodsocker. Det är ju en sak att bli mer vältränad men när man ser effekter på hälsan blir man ju extra nöjd!

 

 

 

 

Vi gav Jesper möjlighet att med egna ord berätta om hans erfarenheter av Aktivitus Iform som han kört i kombination med hans vanliga kondition- och uthållighetsträning.

Vad har varit den största utmaningen för dig med Iform?

Som Typ1 diabetiker trodde jag att det skulle bli väldiga utmaningar med mitt blodsocker. Det visade fungera otroligt bra, bättre än någonsin till och med. Den största utmaningen var att bryta sina egna mönster och vanor. Man är van vid att äta och träna på ett visst sätt och kan ha fördomar mot andra sätt. Det finns mycket man kan lära sig om sig själv och saker att ta med sig.

Vad tycker du om kostupplägget?
Maten är enkel och god. Den går snabbt att laga och är varierad. Hittar man något man tycker är extra gott kan man äta mer av det. Jag åt exempelvis mycket bananpannkakor och kaseinproteinsfluff med bär som mellanmål. Det jobbiga kan vara att väga maten men det gör man för att uppnå önskat resultat. Jag åt mycket broccoli, blomkål, vitkål och rödbetor för mer mättnad än ”vanliga” grönsaker t.ex isbergssallad. Jag mådde väldigt bra av den periodiska fastan som var och även de fasta tiderna med mellanmål mellan måltiderna.

Vad tycker du om styrketräningen?
Jag tycker styrketräningen gav väldigt bra resultat men jag tycker generellt sett mer om konditionsträning. Jag märkte tydligt vilken skillnad kontinuitet ger.

Hur fungerar det för dig att tappa i vikt och fett% och samtidigt orka med ett träningsupplägg med fokus på kondition och uthållighet?
Jag försökte att hålla uppe kontinuiteten genom att tillföra kolhydrater i inför/ under hårda och långa pass.I början upplevde jag att det var tufft med konditionsträningen pga att jag var ovan med styrketräningen och jag fick mycket träningsvärk. Efter ett tag blev styrkan uppdelad mellan överkropp / ben vilket gjorde att jag kunde placera passen så att jag var piggare i benen på hårdare löppass. Jag försökte även hålla igen någon procent på alla pass för att bibehålla hög kontinuitet.

För vem lämpar sig bäst Aktivitus Iform tycker du?
Vem som helst som vill ta tag i sin hälsa, oavsett vilken ambitionsnivå man har med träning. Var och varannan person kallar sig ”PT” eller ”kostrådgivare” idag men vill man köra på något som fungerar och som jag tror kommer fungera mer långsiktigt är det detta man ska köra!

Vad är din nästa stora utmaning framöver?
Att hålla i de goda vanorna jag skapat. 2023/2024 genomför jag en Svensk Klassiker.

 
Före och efter Aktivitus Iform Jesper Olsson

Resultat efter 12 veckor iForm och Membership

 

  • Vikt: 106,2-->94,8 kg = -11,7 kg
  • Kroppsfett %: 23,5-14,2 % = -9,7 %
  • Midjemått: 93-->82 cm = -11 cm
  • Löp tröskel LT: 12,0 km/h-->13,25 km/h = +1,25 km/h (28 sek/km)
  • Löp tröskel AT: 14,5 km/h-->15,75 km/h = +1,25 km/h (19 sek/km)
  • VO2 max: 49,7 ml/kg/min-->55,6 ml/kg/min = +5,9 ml/kg/mig

Samt även samtliga blodvärden och livsstilsparametrar förbättrade!

AKTIVITUS MEMBERSHIP CHIARA GÖR DEBUT PÅ ULTRALÖPNING

När Chiara började sin träningsresa med oss i höstas var målet först att bli snabbare på korta distanser och sen på längre sikt träna för att springa en mara. Men efter att ha upplevt hur behaglig zon 2 träning kan vara och ha börjat träna med sina ultravänner frågade Chiara om det skulle vara möjligt att på kort tid förbereda sig för Ultralöpning istället 😃

Hennes coach Sofie Bondeson justerade programmet Chiara fick som Aktivitus Membership för att på ett så skonsamt sätt som möjligt träna för att klara en lång dag på fötterna och tillsammans la de också fokus på andra faktorer som blir viktiga i en ultra som mental inställning, nutrition och racestrategi. Chiara förberedde sig mycket mentalt och såg sig själv springa loppet, vare sig i sol eller kallt väder med ett leende och med fokus på att njuta av upplevelsen snarare än antalet kilometer som skulle bockas av 🥰

Chiara berättar efteråt att loppet absolut var tufft och det fanns tunga stunder men hon påminde sig om hur fantastiskt det är att få vara i naturen och hur underbart det skulle bli att få springa genom mållinjen. Och det fick hon! 🎉

– Stort grattis Chiara till en fantastisk prestation! How come you wanted to run an ultra? 

I like the idea of pushing myself out of my comfort zone and I always wanted to try long distances. The strange fact is that up until 4 months ago I thought I could never train for a marathon, so it was superrewarding to finish an ultra instead!
 

-How did your training help you prepare for the race?

Having a schedule as a basic orientation for my training increadibly helped to keep my motivation up even in moments where I felt tired or I would have otherwise found excuses to skip a training session. Talking to you was especially nice and motivating!
 

-How was the race experience? What were the highs? How did you combat any potential lows?

The race was just amazing! In the days before I tried to come up with mental tricks to help me through thoughts such as “60k is long, I would never finish it”. I decided to think about enjoying hour after hour, more than the mileage itself.
I visualized myself going through the path in a nice sunny day or in cold weather, but always with a smile on my face. I told myself that it might be hard at times, but I was going to finish it, (almost) no matter what. The satisfaction of accomplish that would pay off the pain and the effort for sure. And it did!
 
It helped a lot to have a friend to share the experience as well! We helped each other before and during the race exchanging tips and feelings.
 
There were moments though in which the time seemed to never pass and the km never increase or my brain was trying to focus on the sore legs and ligaments, but I pushed myself through reminding myself to enjoy those moments immersed in nature and that when the finish line would be in sight all of this would be worth.
I think my head this most of the work in some sense, to be honest!
 

-How have Aktivitus helped you on your way to this goal?

I would have never had the resolution to do it if I would have not talked to a coach and have a schedule. I am not sooo self-disciplined and I am enjoying talking to experts to know more about something that I am passionate about.

 

Sofie Bondesson, löpcoach

Coach: Sofie Bondeson
Tjänst: Aktivitus Membership

Foto: Printbild

Peter Arvidsson och Team Narr Chocolate om Vätternrundan

Motala Juni 2022

Vätternrundan tycker jag kändes jättebra för min egen del även om Narr-gruppen pga den hårda kantvinden upptäckte tidigt innan Jönköping att vi inte skulle nå sub8-målet och tappade flera längs vägen och vi blev färre och färre som roterade i klungan tills vi efter 20 mil beslöt att inte jaga enstaka minuter utan slå av lite på tempot och ta med så många som möjligt av de som var kvar i gruppen in i mål. Så förberedelserna för min del måste varit bra och det har känts jättebra innan. Jag hade absolut kunnat köra lite snabbare och känner mig inte så sliten nu efteråt, så min känsla är att du satte ihop ett toppenupplägg av träningen innan som funkade för min kropp helt enkelt!

//Peter Arvidsson

Läs mer om fler av våra kunders erfarenheter av Aktivitus…

 

 

Lasse Wallerstedt om sin första Ironman

Kalmar 21 Augusti 2022

Vad var det som hände? Plötsligt sitter jag här på en uteservering i Kalmar med en Ironmanmedalj i bagaget och jag mår bra. Inte ett skav, ingen kramp, jag känner mig som om jag ”joggat” Göteborgsvarvet på 2h+

Jag gjorde min första ”Ironman” på 12h och 49 minuter och har inte ont dagen efter. Hela dagen D var kanske inte bara ren njutning men nästan. Mitt mantra under hela dagen var: ”Håll igen, glöm inte målet, håll igen” och det var precis så här vi hade planerat det.

Vi, då menar jag Tove och jag. Tove Larson och jag träffades i November 2019 först gången då jag av någon anledning anmält mig till Kalmar. Jag hade gjort det ensam på helt eget bevåg. Efter flera års klassiker kände jag att jag ville göra detta. Jag var livrädd när jag anmält mig och jag började läsa om andra som gjort denna resa. Jag kunde inte simma frisim/crawl. Inte ens 25 meter utan att stanna och andas. Jag kunde cykla många Vätternrundor, och löpningen kanske var min starkaste gren men jag led av ”Gubbvad” som inte blev bättre av träning.

Jag insåg tidigt att här behöver jag träna systematiskt och med ett väl anpassat träningsprogram.

Gjorde mina första tester på aktivitus i Göteborg och Tove och jag diskuterade igenom min målsättning.

”ATT KLARA MIG I MÅL INOM CUT-OFF”

Simning var utmaning no:1 Jag började simma med Kungsbacka cykel och Kungsbacka Simsällskaps tri grupp på lördagmornar under hösten med Coach Malin. Jag simmade oerhört många timmar under hösten och vips en dag så kom jag på mig själv simma 400 meter utan att avlida av syrebrist. Då visste jag att simningen skulle lösa sig men krävde mer träning.

Jag startade mitt Aktivitus program ( Aktivitus Membership ) efter jul nyår 2020 och målet var att bygga styrka och se till att ”Gubb-vad” var ett minne blott. Som ni vet kom Covid och i Juni 2020 fick vi beskedet att IM Kalmar flyttas till 2021. Besvikelsen var stor och jag släppte helt fokus på träningen under sommaren och hösten 2020. Jag höll igång med mina klassiker lopp på hemmaplan så helt slapp blev jag inte.

Januari 2021 kör jag och Tove nya tester och vi börjar bygga styrkan igen. Målet kvarstår, att ”fullfölja” Det märks att cykeln är min svaga gren och att simningen är något jag bara får klara mig igenom. Denna gången är inte besvikelsen lika stor när IM flyttas till 2022 någon gång under juni men jag har kört mitt program ihop med Tove och jag märker att jag tappat något under vintern men inte alls ner på ”0” utan förra årets träning är en bra grund.

Nu tog jag inte helt ledigt från träning under hösten men passade på att hämta motivation och göra klart lite projekt privat och på jobbet som jag visste skulle få stå åt sidan nästa vår, våren 2022, då jäklar…..

Tove och jag planerade in min satsning som skulle starta direkt efter Vasaloppet. Jag hade önskemål om en dag träningsfritt per vecka och det blev Fredag. I övrigt var planen att bygga styrka i leder och ligament och undvika skador under resans gång. ”Målet är att genomföra”.

För att få lite rutin planerade vi in 2 halv IM under våren. Borås med Colting och IM 70.3 i Jönköping. Jag kan verkligen rekommendera Jönköping 70.3 om man aldrig kört en IM. Då lär man sig rutinerna. Borås var kallt och jag fick lite av en köldchock, men Jönköping var helt ljuvligt. Hade som mål att skaffa erfarenhet om IM upplägget och få känna på växlingarna.

Sen kom sommaren och semestern och jag och min andra hälft Karin planerade semestern så jag kunde följa mitt program.

I början av Juli blev jag påkörd under en tidig cykelrunda och cykeln blev skrot men jag klarade mig med skrapsår och en lätt hjärnskakning. Jag fick en veckas paus i träningen…..

Sen flöt min träning på. Jag tänkte inte på det men under de sista 2 månaderna ökade volymen ganska mycket men jag njöt av långpassen på tempocykeln och löpningen.

Då jag bränt mig varje gång jag simmat i havet körde jag mina långsim i Södra Långvattnet, kan rekommenderas, och på min 58:de födelsedag tog jag 4000 meter med kaffe och tårta på udden längst bort i sjön, serverat av min Karin. Tror jag hade mellan 12 och 16 timmars träning några veckor där i sommaren men det tänkte jag inte på.

Så kom då dagen D, min största oro var att jag inte kände någon som helst oro, nervositet. Jag visste jag hade gjort jobbet. Jag stod på startlinjen och visste att kroppen kommer klara det. Det enda som kan förstöra dagen är om något går sönder på cyklingen.

Helt underbar känsla, varje gång jag tvekat inför ett träningspass har jag tänkte på det ögonblick då jag står på startlinjen. Då ska jag veta att jag gjort jobbet.

Nu sitter jag här, kände lite i låren under söndagen. Måndagen bara ner för trappor, på tisdagen var jag fit for fight!

Nu vilar jag psyket några veckor med lite slumpmässiga pass. Sen planerar jag uppstart för 2023 i December, troligen ingen full IM men några halva och Vasaloppstrippeln.

Till Kalmar kommer jag 2024 !!

Stort tack till Tove och Aktivitus som skapat denna ”maskin” till kropp. Som en dieselmotor, klarar alla distanser men kanske inte supersnabbt. 😊

 

//Lasse Wallerstedt

 

Läs mer om fler av våra kunders erfarenheter av Aktivitus…

 

 

 

Vätternrundan 315 på ny rekordtid för Peter Arvidsson

Hej Aktivitus!

Jag skulle bara vilja säga tack för kompletteringen av schemat inför Vätternrundan 315!

Det funkade uppenbarligen jättebra eftersom jag orkade cykla fortare än jag någonsin gjort tidigare runt Vättern och dessutom på den nya längre och tuffare sträckningen. Riktigt härlig känsla att ha ork även om det stundtals var väldigt ansträngande hela vägen från start till mål och kunna hänga med i rotationen och ta alla mina förningar hela vägen in i mål. Jag upplevde helt enkelt att jag kunde ligga på en högre ansträngningsnivå på så här långa pass än jag kunnat tidigare och jag hade också högre snittwatt än jag någonsin tidigare haft på så här långa pass.

Målet var från början preliminärt 8:30 timmar, men fastställdes sista veckan till 8:15. Vi rullade totalt i 8:04 med 39.1 km/h i snitt men fick några extra stopp pga en tidig punktering som vi beslöt att stanna för att fixa och en mindre krasch där de inblandade som tur var klarade sig bra men fick avbryta, så sluttiden blev 8:16 timmar vilket vi alla i gruppen under förutsättningarna var extremt nöjda med. En solig, ansträngande och fantastisk rolig dag på cykeln!

//PETER ARVIDSSON, GÅNGHESTER

Tjänst: Aktivitus Membership

Coach: Mattias Lundqvist

 

X