Fysisk träning anses vara som ett “läkemedel” för 26 olika kroniska sjukdomar. I en artikel publicerad i Journal of Sport Health Sci argumenterar författarna för att alla arbetsgivare bör överväga om träning är mer än bara medicin. Om svaret är ja, så bör nästa fråga vara om man ska tillåta träning under arbetstid. Eftersom tidigare forskning har gett motstridiga resultat angående träning på arbetstid har man utvecklat ett nytt koncept, vilket denna artikel beskriver.
Artikeln summerar erfarenheterna från 15 olika studier där över 3 500 anställda har deltagit och testat en ny träningsmetodik kallad Intelligent Physical Exercise Training. Deltagarna kommer från olika yrkesgrupper såsom kontorsarbete, sjukvård, flygpersonal, städare och byggnadsarbetare, vilket innebär en varierad arbetsbelastning och arbetsmiljö.
Träningen, som utfördes under arbetstid, var anpassad efter individernas arbetsbelastning, hälsa och fysiska kapacitet. Det inkluderade olika former av konditionsträning, styrketräning och funktionell träning.
Resultaten visade statistiskt säkerställda fördelar för träningsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna när det gäller smärta från rörelseapparaten, med en minskning på upp till 80%. BMI, kroppsfett och kolesterol förbättrades också i flera träningsgrupper. Blodtrycket sjönk bland kontorsarbetare och sjukvårdspersonal. Konditionen och upplevd arbetsförmåga förbättrades mer i träningsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Slutligen ökade produktiviteten mer hos de som genomfört 70% av träningspassen jämfört med kontrollgrupperna.
Författarna betonar några viktiga faktorer för dessa resultat, inklusive individanpassningen av träningen och att träningen på arbetstid (1 timme per vecka) leddes av personliga tränare. De understryker även gruppchefens roll i att motivera över tid och utbildningen av hälsoinspiratörer för att främja träning på fritiden.
Studierna som presenteras är av hög vetenskaplig standard. Den breda representationen av olika yrken gör konceptet användbart inom många områden av arbetslivet. Att betona individanpassning är befriande och bryter med den “one-size-fits-all”-mentalitet som många arbetsgivare har när det gäller friskvård. Det är hög tid att detta blir normen även inom arbetsplatsens hälsoprogram. Arbetsgivare som omfamnar detta kan förvänta sig minskade nivåer av sjukfrånvaro och ökad produktivitet. Troligtvis kan vi också förvänta oss ökad kreativitet, förbättrad beslutsförmåga och minskad påverkan av hög stress.
Sammanfattning: Exercise is more than medicine: The working age population’s well-being and productivity
Bakgrund: Fysisk aktivitet (FA) inkluderar muskelaktivitet under träning, manuellt arbete och fritidsaktiviteter inklusive sport. Det finns motstridiga resultat angående hälsoeffekter av FA som kan försämras med manuellt arbete och elitidrott, men förbättras när det utförs i måttlig utsträckning enligt internationella riktlinjer och kan dessutom öka välbefinnandet och produktiviteten.
Metoder: I Danmark har 15 randomiserade kontrollerade studier genomförts, där motion på arbetsplatsen introducerats med över 3500 deltagande arbetare. Interventionerna pågick från 10 till 52 veckor och erbjöd cirka 1 timmes veckovis övervakad träning under arbetstid enligt konceptet intelligent fysisk träning (IPET), som är baserad på evidensbaserade träningsprinciper inom idrottsvetenskap och anpassad till arbetsmiljön, arbetstagarnas hälsotillstånd och fysiska kapacitet. Frågeenkäter och hälsokontroller inklusive blod- och muskelprov utfördes vid baseline och uppföljning. Arbetsgrupperna inkluderade: kontors- och datorarbetare, tandläkare, industriella tekniker, städpersonal, vårdpersonal, byggare och stridsflygare/helikopterpiloter.
Resultat: I alla arbetsgrupper dokumenterades signifikanta förbättringar av hälsoresultaten. Dessa var specifika för arbetsgruppen: nacksmärta minskades bland kontors- och datorarbetare, tandläkare, industriella laboratorietekniker, vårdpersonal samt stridsflygare. Kardiorespiratorisk fitness – en hälsoriskindikator för kardio-metabola sjukdomar – förbättrades bland kontors- och datorarbetare, vårdpersonal och byggare. Dessutom påvisades andra förbättringar såsom ökad muskelstyrka och balanskontroll. Viktigt är att produktiviteten ökade med förbättrad muskelstyrka och minskat BMI.
Slutsats: IPET förbättrar hälsan om ett träningsprogram med evidensbaserad effektivitet genomförs av expertutbildade med stöd från arbetsgivaren. Därmed dokumenterades förbättrade hälsoutfall i varje studiegrupp och effektstorlekarna var kliniskt relevanta. Kostnadseffektivitetsberäkningar indikerar acceptabel kostnad i förhållande till besparingar på sjukvårdskostnader och förlorad produktivitet.
SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG
