Att få dina anställda att utnyttja friskvårdsbidraget bättre kan leda till ökad hälsa och välbefinnande, vilket i sin tur kan bidra till högre produktivitet och lägre sjukfrånvaro. Här är några strategier du kan använda.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

Fysisk träning anses vara som ett “läkemedel” för 26 olika kroniska sjukdomar. I en artikel publicerad i Journal of Sport Health Sci argumenterar författarna för att alla arbetsgivare bör överväga om träning är mer än bara medicin. Om svaret är ja, så bör nästa fråga vara om man ska tillåta träning under arbetstid. Eftersom tidigare forskning har gett motstridiga resultat angående träning på arbetstid har man utvecklat ett nytt koncept, vilket denna artikel beskriver.

Artikeln summerar erfarenheterna från 15 olika studier där över 3 500 anställda har deltagit och testat en ny träningsmetodik kallad Intelligent Physical Exercise Training. Deltagarna kommer från olika yrkesgrupper såsom kontorsarbete, sjukvård, flygpersonal, städare och byggnadsarbetare, vilket innebär en varierad arbetsbelastning och arbetsmiljö.

Träningen, som utfördes under arbetstid, var anpassad efter individernas arbetsbelastning, hälsa och fysiska kapacitet. Det inkluderade olika former av konditionsträning, styrketräning och funktionell träning.

Resultaten visade statistiskt säkerställda fördelar för träningsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna när det gäller smärta från rörelseapparaten, med en minskning på upp till 80%. BMI, kroppsfett och kolesterol förbättrades också i flera träningsgrupper. Blodtrycket sjönk bland kontorsarbetare och sjukvårdspersonal. Konditionen och upplevd arbetsförmåga förbättrades mer i träningsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Slutligen ökade produktiviteten mer hos de som genomfört 70% av träningspassen jämfört med kontrollgrupperna.

Författarna betonar några viktiga faktorer för dessa resultat, inklusive individanpassningen av träningen och att träningen på arbetstid (1 timme per vecka) leddes av personliga tränare. De understryker även gruppchefens roll i att motivera över tid och utbildningen av hälsoinspiratörer för att främja träning på fritiden.

Studierna som presenteras är av hög vetenskaplig standard. Den breda representationen av olika yrken gör konceptet användbart inom många områden av arbetslivet. Att betona individanpassning är befriande och bryter med den “one-size-fits-all”-mentalitet som många arbetsgivare har när det gäller friskvård. Det är hög tid att detta blir normen även inom arbetsplatsens hälsoprogram. Arbetsgivare som omfamnar detta kan förvänta sig minskade nivåer av sjukfrånvaro och ökad produktivitet. Troligtvis kan vi också förvänta oss ökad kreativitet, förbättrad beslutsförmåga och minskad påverkan av hög stress.

KÄLLA

Sammanfattning: Exercise is more than medicine: The working age population’s well-being and productivity

Bakgrund: Fysisk aktivitet (FA) inkluderar muskelaktivitet under träning, manuellt arbete och fritidsaktiviteter inklusive sport. Det finns motstridiga resultat angående hälsoeffekter av FA som kan försämras med manuellt arbete och elitidrott, men förbättras när det utförs i måttlig utsträckning enligt internationella riktlinjer och kan dessutom öka välbefinnandet och produktiviteten.

Metoder: I Danmark har 15 randomiserade kontrollerade studier genomförts, där motion på arbetsplatsen introducerats med över 3500 deltagande arbetare. Interventionerna pågick från 10 till 52 veckor och erbjöd cirka 1 timmes veckovis övervakad träning under arbetstid enligt konceptet intelligent fysisk träning (IPET), som är baserad på evidensbaserade träningsprinciper inom idrottsvetenskap och anpassad till arbetsmiljön, arbetstagarnas hälsotillstånd och fysiska kapacitet. Frågeenkäter och hälsokontroller inklusive blod- och muskelprov utfördes vid baseline och uppföljning. Arbetsgrupperna inkluderade: kontors- och datorarbetare, tandläkare, industriella tekniker, städpersonal, vårdpersonal, byggare och stridsflygare/helikopterpiloter.

Resultat: I alla arbetsgrupper dokumenterades signifikanta förbättringar av hälsoresultaten. Dessa var specifika för arbetsgruppen: nacksmärta minskades bland kontors- och datorarbetare, tandläkare, industriella laboratorietekniker, vårdpersonal samt stridsflygare. Kardiorespiratorisk fitness – en hälsoriskindikator för kardio-metabola sjukdomar – förbättrades bland kontors- och datorarbetare, vårdpersonal och byggare. Dessutom påvisades andra förbättringar såsom ökad muskelstyrka och balanskontroll. Viktigt är att produktiviteten ökade med förbättrad muskelstyrka och minskat BMI.

Slutsats: IPET förbättrar hälsan om ett träningsprogram med evidensbaserad effektivitet genomförs av expertutbildade med stöd från arbetsgivaren. Därmed dokumenterades förbättrade hälsoutfall i varje studiegrupp och effektstorlekarna var kliniskt relevanta. Kostnadseffektivitetsberäkningar indikerar acceptabel kostnad i förhållande till besparingar på sjukvårdskostnader och förlorad produktivitet.

SÅ HÄR FUNGERAR LÖNSAM FRISKVÅRD FÖR FÖRETAG

Fysisk träning och mental hälsa är tätt sammankopplat. Fysiskt träning påverkar din mentala hälsa positivt. Mår kroppen bra mår knoppen bra är ett gammalt talesätt som faktiskt stämmer otroligt bra.

Fysisk träning har en betydande positiv inverkan på mental hälsa och välbefinnande. Här är fem sätt på vilka träning kan påverka mental hälsa positivt:

1. Minskar stress och ångest: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att minska känslor av stress och ångest genom att frigöra endorfiner, kroppens naturliga “lyckohormoner”, som ger en känsla av välbefinnande och lugn.
2. Förbättrar humöret: Träning ökar produktionen av serotonin och dopamin i hjärnan, vilket kan förbättra humöret och minska risken för depression. Regelbunden träning kan även bidra till att hantera och förebygga depression.
3. Ökar självkänslan och självförtroendet: Genom att uppnå träningsmål och förbättra fysisk prestation kan individen uppleva en ökning av självkänsla och självförtroende. Detta kan leda till ökad självacceptans och en positiv syn på sig själv.
4. Förbättrar sömnen: Träning kan hjälpa till att reglera sömnmönster och förbättra sömnkvaliteten. Människor som regelbundet tränar tenderar att sova bättre och känna sig mer utvilade och energiska under dagen.
5. Ökar kognitiv funktion och mental skärpa: Fysisk aktivitet stimulerar blodflödet till hjärnan, vilket kan förbättra kognitiva funktioner såsom koncentration, minne och inlärning. Regelbunden träning kan även minska risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar.

För att uppnå dessa fördelar är det rekommenderat att träna regelbundet, helst minst 3-4 gånger i veckan under minst 30 minuter åt gången. Träningsintensiteten och varaktigheten kan variera beroende på individens fysiska kondition och målsättningar, men generellt sett bör träningen vara tillräckligt ansträngande för att höja pulsen och öka andningen.

Fysisk träning har visat sig vara effektivt för att lindra olika former av psykisk ohälsa, inklusive depression, ångest, stressrelaterade tillstånd och ADHD. Genom att integrera regelbunden träning i sin livsstil kan människor uppleva betydande förbättringar i sin mentala hälsa och välbefinnande.

Läs fler tips för bättre hälsa här.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

Källa: Epassi

Friskvårdsbidraget utgör en förmån utan skatteeffekter för arbetsgivare att erbjuda sina anställda. Det primära målet är att främja hälsa, energi och välbefinnande hos medarbetarna, vilket förväntas resultera i minskad sjukfrånvaro och ökad trivsel samt engagemang på arbetsplatsen.

Erbjud ett generöst friskvårdsbidrag

Gör det enkelt att använda bidraget

För att få fler att använda bidraget är det viktigt att den administrativa delen är så enkel som möjligt för medarbetaren. Med Epassi, Benify, Wellnet eller liknande som friskvårdspartner är det enkelt att nyttja friskvårdsbidraget – för både medarbetare och arbetsgivare. Medarbetarna behöver inte lägga ut egna pengar eller samla på kvitton och organisationen behöver inte spendera tid och resurser på att administrera dessa utlägg för personalstyrkan. Du som arbetsgivare slipper alltså kvittoadministrationen, får allt samlat på en faktura, och kan följa personalens användning och statistik i realtid.

Informera medarbetarna hur de nyttjar sitt bidrag

Är informationen om hur man utnyttjar friskvårdsbidraget lätt att hitta i er organisation? Ingen har energi att söka igenom hela intranätet, så se till att eventuella riktlinjer och instruktioner är enkelt åtkomliga.

Det är också viktigt att regelbundet påminna medarbetarna om att de har tillgång till dessa medel. En vanlig anledning till att förmånliga erbjudanden inte utnyttjas är helt enkelt att man inte är medveten om deras existens. En framgångsfaktor för att maximera användningen av friskvårdsbidraget är att kontinuerligt påminna och skapa medvetenhet kring förmånen.

Enligt data från Epassi, baserat på över 900 000 användares användning av bidraget, visar det sig att användningen ökar när medarbetarna får regelbundiga uppdateringar om sitt saldo genom Epassis inspirationsmail. Detta stöds även av resultat från Den Stora Studien om Personalförmåner 2023: 75% av Sveriges arbetstagare anser att påminnelser i förmånsappar är en betydande fördel som hjälper dem att planera sin förmånsanvändning.

Prioritera hälsa genom en Temadag med Aktivitus

Ett rekommenderat tillvägagångssätt för att motivera personalen att ta del av friskvårdsbidraget och främja en aktiv livsstil är att arrangera en temadag om motion och hälsa i samarbete med Aktivitus.

Under denna dag kan ni inkludera:

• Inspirerande föreläsningar
• Utbildningar
• Hälsotester (Aktivitus)
• Tävlingar
• Prova-på-träning

Ju mer medarbetarna engagerar sig desto större fördelar får du som arbetsgivare tillbaka. Det är en investering i både medarbetarnas hälsa och företagets välmående.

Se till så att bidraget endast går till godkända friskvårdsaktiviteter

Friskvårdsbidraget omfattar ett brett spektrum av aktiviteter – från fotboll, CrossFit och skidåkning till judo, ridning, golf, tennis och personlig träning. Dessutom ingår andra hälsofrämjande aktiviteter såsom stresshantering, massage, kostrådgivning och rökavvänjning i bidraget.

Det kan dock verka som att möjligheterna är oändliga när det gäller att använda bidraget, men det finns vissa begränsningar för vad som faktiskt räknas som friskvård. Därför är det viktigt att arbetsgivare är medvetna om vad som är tillåtet och att sprida denna information till medarbetarna för att undvika missförstånd. Här har vi sammanställt information om vad som inkluderas i friskvårdsbidraget. Ta del av den och vidarebefordra gärna till alla medarbetare för att säkerställa att alla är informerade om reglerna.

Genom att använda ett system som eliminerar risker och förenklar processen för medarbetarna ökar chansen att bidraget faktiskt används. Med Epassi som friskvårdspartner, som har ett stort antal anslutna leverantörer, blir det dessutom enkelt för medarbetarna att endast använda bidraget till godkända aktiviteter och undvika eventuella missförstånd.

Utse en hälsoinspiratör på arbetsplatsen

Ge en redan motiverad medarbetare möjligheten att leda vägen! När en kollega är hälsointresserad blir det lättare att inspirera resten av arbetsgruppen. Utse därför en hälsoinspiratör på arbetsplatsen.

Att vara hälsoinspiratör innebär att förmedla kunskap och inspiration om hälsa, inte bara för att förebygga sjukdom utan också för att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.

Källa: Epassi

Idag finns det flera vetenskapliga studier som belyser de positiva effekterna av fysisk aktivitet på olika kognitiva förmågor. I en omfattande svensk studie, där forskare analyserade mönstringsdata från över en miljon individer, upptäcktes att en bättre kondition vid mönstringen korrelerade med förbättrad problemlösningsförmåga 10 till 36 år senare.

Forskning har även visat att att vara fysiskt aktiv under medelåldern kan skydda mot kognitiv nedgång och demens senare i livet. Interventionstudier på äldre vuxna över 65 år, som inte tidigare varit fysiskt aktiva, har visat att sex till tolv månaders konditionsträning kan ha en betydande effekt på olika kognitiva funktioner, inklusive minnesförmågan.

Ett flertal studier har demonstrerat att förbättringar i konditionsnivån hos både unga och äldre personer kan associeras med ökade volymer i hippocampus, en hjärnregion som är avgörande för minnet och som är särskilt påverkad vid demenssjukdomar.

I experiment på djur har aerob träning visat sig främja bildandet av nya nervceller och blodkärl i hippocampus, vilket troligtvis också sker hos människor. Även om forskning på träningens effekter på barns hjärnors utveckling är begränsad, finns indikationer på att aerob kapacitet hos barn i åldrarna nio till tio år kan vara kopplad till större volymer i striatum och förbättrad exekutiv kontroll, vilket är en viktig kognitiv funktion under den åldern.

Hjärnans plasticitet påverkas av konditionsträning

Plasticitet kan beskrivas som hjärnans livslånga förmåga att förändras som respons på förändringar i en människas miljö för att hjärnfunktionen skall fungera bättre. När vi utför konditionsträning, så kallad aerobisk träning eller pulsträning, frigörs en mängd tillväxtfaktorer som i sin tur kan påverka hjärnans plasticitet.

När man talar om plasticitet och träning så brukar man tänka i termer av positiva plastiska förändringar, till exempel att hjärnan skapar nya kopplingar mellan nervceller, reparerar skador eller förändrar nivåer av diverse signalsubstanser för att förbättra funktionen.

Det är just frågor som relaterar till hjärnans plasticitet som forskare försöker förstå bättre. Vad är det som händer i kroppen när vi utför konditionsträning och vilka är de faktorer som förklarar träningens positiva effekter på den kognitiva funktionen? Och hur mycket fysisk aktivitet behövs egentligen för att få dessa effekter?

Projektet PHIBRA

Projektet PHIBRA (PHysical Influences on BRain in Aging) initierades för att utforska effekterna av fysisk träning på hjärnan och dess minnesfunktioner hos äldre individer.

För att uppnå detta mål, deltog frivilliga försökspersoner som lottades till två olika träningsgrupper. En grupp genomförde individuellt anpassad pulsbaserad konditionsträning tre gånger i veckan under sex månader, medan den andra gruppen genomförde lågintensiv cirkelträning med fokus på styrka, balans och smidighet under samma tidsperiod.

Forskarna utförde omfattande mätningar av deltagarnas syreupptagningsförmåga, hjärnstruktur, blodflöde och dopaminsystem både före och efter träningsperioden. De använde även ett omfattande kognitivt testbatteri för att bedöma olika aspekter av kognitiva funktioner.

Resultaten visade att konditionsträning hade en generell positiv effekt på deltagarnas kognitiva funktioner. Denna effekt blev tydligast när man kombinerade tester som mätte episodminne, exekutiva funktioner och mental snabbhet.

Forskarna noterade också att deltagarnas syreupptagningsförmåga spelade en viktig roll för deras hjärnstruktur och dopaminsystem. Deltagare med bättre kondition hade tjockare hjärnbark i främre hjärnområden, vilket är viktigt för planering och informationsbearbetning. Dessa deltagare hade även fler tillgängliga dopaminreceptorer i striatum, som är viktigt för kognitiva funktioner, belöningssystemet och motorik.

Efter sex månader kunde forskarna observera att deltagare som förbättrade sin syreupptagningsförmåga även hade ökningar av hippocampus volym samt förändrad funktionell koppling till andra hjärnområden som är viktiga för kognitiv funktion.

________________________________________________________________________________________________________________

Referenser

Läs mer NYHETER om friskvård och hälsa.