VAD ÄR VO2MAX?

VO2max är en mätning av hur mycket syre en person kan ta upp och använda under fysisk ansträngning. Kort förenklat ett mått på konditionen och en indikator på potential att prestera hög fart inom uthållighetsgrenar.

VO2max mäts vanligtvis genom ett maximalt fysisk prestationsprov, tex löpning eller cykling. Testet börjar med en låg belastning och ökar sedan gradvis i intensitet och varaktighet under ett par minuter. Under testet mäts personens andningsfrekvens och syremättnad i utandningsluften. Efter testet ges svar på maximal ventilation av syre, eller VO2MAX. Resultat kan utryckas i relativa eller absoluta tal. Tex 55 ml/kg/min eller 4000 ml/min. Stora personer har allt annat lika höga absoluta värden och kan genererar hög effekt. Men inom viktbärande idrotter eller när man skall transportera sig uppför blir det relativa talet viktigt. Högt absolut värde utspritt på låg kroppsvikt är då att föredra.

Detta test mäter enkelt sammanfattat din motorstyrka. Det är en direkt fysiologisk mätning av syreupptagningsförmåga under maximal belastning. Du får också här en indikation på maxpuls. När du vi känner till din maximala syreupptagning kan vi göra en bedömning om din uthållighet och fart motsvarar förväntade värden. Beroende på resultat är det olika träningspass som rekommenderas. Testet tar ca 10 min.

Högsta uppmätta värdet ligger på 96,7 och innehas av norrmannen Oskar Svendsen. Högsta värden för kvinnor ligger på 75-78. Lite oklart vem som har rekordet. Svenska MTB-cyklisten Jenny Rissveds har uppmätt 75 enligt henne själv i intervju i Aftonbladet 2016.

På Aktivitus ligger testrekordet på 84 ml/kg/min. Som referens, en fullblodshäst kan ha 180 ml/kg·min (600 l syre per minut), och en Husky-slädhund kan ha 240 ml/kg·min…

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

OPTIMERA TID PÅ VO2MAX MED BOSSI-INTERVALLER MED VARIERAD INTENSITET

Försök av visar att intervaller med varierad intensitet ger betydligt mer tid på eller nära VO2max jämfört med lika långa intervaller med jämn intensitet.

Enligt en artikel i HIIT Science av Artur Bossi lyckades idrottare få 410 sekunder jämfört med 286 sekunder när man varierade intensitet. Upplägget var ganska enkelt. Kör 5 minuters intervaller med 2,5 minuters vila på antingen samma effekt eller 5 minuters intervall där man kör 30 sekunder lite hårdare och 1 min lite lugnare än om man kört 5 min på samma effekt. Det fina med upplägget var också att passet inte upplevdes tuffare (RPE), inte gav högre laktatvärden eller högre puls. Vilket tyder på att återhämtningen inte skulle vara längre än annars.

Rätt intensitet i denna typ av intervall ligger på något som förkortas MAP (maximal aerobic power) och motsvarar den lägsta fart/watt som krävs för att man skall använda 100% av sitt VO2max. I praktiken motsvarar det en intensitet som man skulle kunna hålla i 3-4 minuter, lite beroende på hur anaerobt tränad man är. Eller den effekt man når under sista minuten av ett VO2max-test på Aktivitus.

Ännu bättre resultat har fler forskare funnit, tex Rönnestad och Almquist men i de studierna har alla pass körts till utmattning. I Bossis upplägg körs passen på en intensitet som ligger en bit från utmattning. Den som kör passet skall kunna köra 1-2 intervaller till på samma belastning och detta gör det intressant då pass till utmattning inte kan användas i praktiken mer än under korta försöksperioder.

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

TILLBAKA I SKOLBÄNKEN – ARBETSFYSIOLOGI

VI REDER UT BEGREPPEN KRING ATP, TYP1/TYP2 MUSKELFIBRER, CITRONSYRACYKELN OCH MITOKONDRIER.

Vad är mitokondrier för något?

Mitokondrier är små organeller som finns i cellerna i kroppen. De har en viktig roll i produktionen av ATP, den huvudsakliga energiformen i kroppen. ATP produceras genom citroncykeln och elektrontransportkedjan, två metaboliska processer som äger rum i mitokondrierna.
Mitokondrier har också en viktig roll i andra processer, såsom fettoxidation och apoptos (programmerad celldöd). De har också en viktig roll i att reglera kroppens energibalans och i att reglera kroppstemperaturen.
Mitokondrier har sin egen DNA och kan replikera sig själva. De är inte bundna till kärnan i cellen, utan de har sin egen struktur och kan fungera självständigt. Mitokondrier är viktiga för att cellerna ska fungera optimalt och för att kroppen ska kunna producera ATP och andra metaboliska produkter.

Vad är citronsyracykeln?

Citronsyracykeln, även känd som den andra stegen i ämnesomsättningen, är en serie biologiska reaktioner som äger rum i mitokondrierna, de organeller som finns i många celler och som är ansvariga för att producera ATP. Citronsyracykeln börjar med att en molekyl av citronsyra, som är en komponent av fett och glukosmetabolismen, ombildas till en molekyl av den föreningen kallad oxaloacetat. Under citronsyracykeln ombildas oxaloacetat successivt till andra föreningar, och vid varje steg frigörs en mängd energi som lagras i form av ATP. Citronsyracykeln är en viktig källa till ATP för många celler, inklusive muskelceller, nervceller, och levern.

Vad är fettoxidation och kolhydratoxidation?

Fettoxidation och kolhydratoxidation är två olika metaboliska processer som kroppen använder för att producera ATP, den huvudsakliga energiformen i kroppen. Fettoxidation innebär omvandlingen av fettsyror till ATP genom en process som involverar citroncykeln och elektrontransportkedjan. Kolhydratoxidation innebär omvandlingen av kolhydrater till ATP genom glykolysen, citroncykeln och elektrontransportkedjan.
Fettoxidation är en långsamare process än kolhydratoxidation, men det ger mer ATP per gram fett än vad kolhydratoxidation gör. Därför kan fettoxidation vara ett mer effektivt sätt att producera ATP under långvarig fysisk aktivitet. Kolhydratoxidation, å andra sidan, ger snabbare energiproduktion och är viktigt för att tillgodose energibehovet under högintensiv fysisk aktivitet.
Både fettoxidation och kolhydratoxidation är viktiga för att tillgodose kroppens energibehov och de spelar olika roller beroende på typen av fysisk aktivitet. Fettoxidation är viktigare för långvarig fysisk aktivitet, medan kolhydratoxidation är viktigare för högintensiv fysisk aktivitet.

Vad är snabba och långsamma muskelfibrer?

Muskelfibrer är de celler i musklerna som är ansvariga för muskelkontraktion. Det finns två huvudtyper av muskelfibrer: snabba och långsamma.
Snabba muskelfibrer är specialiserade för att producera kraftig och explosiv muskelkontraktion. De är rika på ATP och använder kolhydratoxidation som sin huvudsakliga energikälla. Snabba muskelfibrer är därför viktiga för aktiviteter som kräver kraft och snabbhet, såsom sprintning och hopp.
Långsamma muskelfibrer är specialiserade för uthållighet och kan producera muskelkontraktion under långa perioder. De är rika på mitokondrier och använder fettoxidation som sin huvudsakliga energikälla. Långsamma muskelfibrer är därför viktiga för långvarig fysisk aktivitet, såsom marathonlöpning och cykling.
Muskelfibrerna är olika specialiserade och kan inte ersätta varandra. För att kroppen ska fungera optimalt är det viktigt att ha en bra balans mellan de olika typerna av muskelfibrer. Träning kan påverka fördelningen av muskelfibrer och kan hjälpa till att förbättra prestationsförmågan.

Vad är ATP

ATP, eller adenosintrifosfat, är en nukleotid som fungerar som den primära formen av kemisk energi i de flesta celler. ATP bildas genom metabolismen av näringsämnen som glukos och fett, och det används sedan av cellerna för att utföra olika funktioner som att kontrahera muskler, pumpa syre och andra ämnen genom kroppen, och för att reglera många andra biologiska processer. ATP är också involverat i många reaktioner som kräver energi, såsom att bryta ner maten vi äter till mindre molekyler som kan användas av kroppen.

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

30/15-INTERVALL FÖR ÖKAD PRESTATION

30/15-INTERVALL PÅ CYKEL, EFFEKTIV TRÄNING PÅ KORT TID.

En populär typ av intervallträning för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) är att köra 4-5 min väldigt hårt och vila ungefär lika länge samt upprepa detta 4 ggr. Norsk forskning genom bl.a. Rönnestad har dock på både otränade och elitcyklister lyckats påvisa att ett annat typ av upplägg på samma tema ger bättre resultat mätt i watt man orkar trycka ur sig under 30 sek och ända upp till 40 min. Samt bättre effekt på just VO2max! Forskarna jämförde de klassiska långa intervallerna på 5 minuter med korta intervaller i 3 set om 13 stycken 30 sek arbete med 15 sekunder vila mellan. Studien pågick i 10 veckor med två intervallpass i veckan plus 2-3 lågintensiva pass i båda försöksgrupperna.

Passet är väldigt ansträngande så man får vara beredd att ta i! Det är också av största vikt att intensiteten blir exakt där du vill ha den. Kör du för hårt kommer du inte orka och du får fel träningsbelastning och kör du för lätt uteblir effekten och det blir slöseri med din tid. Vi rekommenderar en så kallad smartbike för detta pass för optimalt resultat.

Effekten i watt skall under 30 sek-intervallen ligga på den watt du orkar prestera under en 5 min lång maxinsats. Alltså din CP (critical power 5 min). Eller den lägsta watt som belastar ditt VO2max 100%. På vilan skall du i 15 sekunder köra på halva den effekt som du körde på i 30 sekunder. Och detta skall upprepas 13 ggr i rad följt av setvila 5 min samt upprepas 3 ggr. Värm upp 10 min på medelhög intensitet (50% FTP) samt varva ner 5 min på samma watt som du värmde upp på.

I studien körde man två intervall-pass i veckan blandat med lågintensiv träning.

Dessa två studier som styrker intervallformen är gjorda på cyklister men troligtvis får man liknande effekter på andra konditionssporter som har en kravprofil med växlande intensitet och mycket anaerobt arbete. MEN, man skall ha i åtanke att cykling är väldigt skonsamt mot kroppen och därmed är skaderisken betydligt lägre än till exempel löpning. Så mkt talar för att många skulle skada sig om man satte i system att träna väldigt mkt av denna intervallformen om man inte är väldigt van med intervallträning i hög fart.

Short intervals induce superior training adaptations compared with long intervals in cyclists – an effort-matched approach

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

FYSISK AKTIVITET GÖR DIG HÖG PÅ HORMONER

FYSISK AKTIVITET GÖR DIG “HÖG” PÅ HORMONER

Serotonin, dopamin, noradrenalin och endorfin är viktiga signalsubstanser och hormoner som har en stor påverkan på vårt välmående. Serotonin och dopamin är neurotransmittorer som spelar en viktig roll i reguleringen av humöret och beteendet, medan noradrenalin är en neurotransmittor som är involverad i kroppens stressrespons. Endorfin är ett hormon som frisätts när vi upplever glädje eller smärta, och det kan bidra till en känsla av välbefinnande och avslappning.

  • Serotonin och dopamin har en positiv inverkan på koncentrationsförmågan och kan bidra till en ökad vakenhet och entusiasm.
  • Noradrenalin är involverad i kroppens stressrespons och kan bidra till en ökad fokus och koncentration.
  • Endorfin kan bidra till en känsla av välbefinnande och avslappning, och kan dämpa smärta.

Vad betyder detta för dig? Vill du ha nytta av din “trip” i vardagen kan det vara en bra idé att schemalägga din träning på morgonen så du kan få payback under resten av dagen. Alla ni som tränar vet ju att man kan gå och gräma sig inför ett pass man vet kommer bli jobbigt men att man samtidigt är Superman/Women efter passet och har hur mycket energi som helst. Kanske inte det man vill ha just när man skall gå och lägga sig? Men, det viktiga är trots allt att välja en tid som passar din livsstil och dina personliga behov så passet verkligen blir av!

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

SÅ PÅVERKAS DIN HÄLSA AV FYSISK AKTIVITET

SÅ PÅVERKAS DIN HÄLSA AV FYSISK AKTIVITET

Forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner, t.ex. kan fysisk aktivitet påverka minne och koncentration och skydda mot depression och demens.

Fysisk aktivitet minskar risken för:
  • Förtida död, oavsett orsak
  • Hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke
  • Metabola sjukdomar, till exempel typ 2 diabetes, fetma, metabola syndromet
  • Cancer, till exempel tjocktarms- och bröstcancer
  • Fall och benbrott, till exempel höftfraktur
  • Psykisk ohälsa, till exempel demens, depression

    Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

    De svenska riktlinjerna baseras på WHO:s globala riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande från 2020, och har anpassats till svensk kontext. Riktlinjerna ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige.

    De generella rekommendationerna är:

    • All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.
    • Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
    • Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
    • Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

    Alla barn, ungdomar, vuxna och äldre bör få säkra och jämlika möjligheter att medverka i fysiska aktiviteter som är roliga och varierade samt lämpliga och anpassade till deras ålder och funktionsförmåga.

KÄLLA: Folkhälsomyndigheten

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

MISSA INTE DETTA OM  PULSBASERAD TRÄNING

PULSBASERAD TRÄNING – THE PROS AND CONS

Pulsmätning har sen många år tillbaka varit ett enkelt och relativt billigt hjälpmedel i träning för att mäta intensitet. Liksom fart är intensitetszonerna efter puls också extremt individuella.

Statistiska modeller som att din maxpuls är 220 minus din ålder fungerar som snittvärde på större grupper. En för enskild individ kan avvikelsen vara extremt hög. Liksom för intensitet efter fart finns statistiskt indelade zoner, men du gör bäst i att ta hänsyn till just dina zoner som du finner i ditt testresultat från tröskeltestet med laktatmätning.

Viktigt att förstå med puls som styrmedel vid träning är att till skillnad från exempelvis Wattmätning så är pulsen ett resultat av vad som har skett i kroppen. Pulsen, hjärtats slagfrekvens, är reaktiv och ökar när efterfrågan på syre ökar. Pulsmätning kan endast återge intensitet inom de Aeroba (syresatta) träningszonerna, medans pulsmätning blir i princip oanvändbar vid Anaerob (explosiv) träning.

Pulsen påverkas även av andra ’styrsystem’ i kroppen samt yttre faktorer. Vid hög värme kommer du att ha en ökad puls på samma faktiska belastning. Vi svalare temperaturer kan pulsen ligga lägre. Under tidiga morgnar har man i regel lägre puls än under eftermiddagarna. Vid vätskebrist har man i regel också en förhöjd puls. Andra yttre faktorer som ger dig extra pulsslag kan vara hård vind, hög musik mm.

Under ett träningspass på konstant belastning kommer pulsen att succesivt öka något. Upp till 6-7h arbete på konstant belastning kan pulsen öka med 5-10 slag. Det kallas för pulsdrift. Hur mycket pulsdrift man har är individuellt och beror även på hur utmattad du är. Efter 6-7h ihållande arbete blir pulsdriften i regel negativ, dvs. den går ner på samma konstanta belastning. Efter ca 24h eller mer kommer pulsen ligga lägre än normalläge på samma belastning.

Vid infektioner, förkylning, hög stress eller sömnbrist kommer du ha förhöjd puls. Vid förhöjd puls i dessa tillstånd är det lätt att tro att man får jättebra träning då pulsen är högre än normalt. Men så är inte fallet. Oftast är farten lägre när pulsen är ovanligt hög. Den upplevda ansträngningen känns högre/jobbigare på farter och belastningar som normalt skulle kännas ok.

När du förbättrar din kapacitet och tröskelvärden räknat i fart/effekt är det inte alltid att det innebär att din tröskelpuls på anaerob tröskel (AT) höjs. Den kan till och med bli lägre när du kommer i riktigt bra form. Det märker du när farten är hög, belastningen upplevs som den ska men att pulsen är lägre.

Om pulsen är svår att få upp, farten sämre än vad den borde och den upplevda ansträngningen känns betydligt värre än vanligt är det en signal på överträning. Tillfällig överträning är inte farligt och ibland något man vill åstadkomma. Men ett ihållande övertränat tillstånd kommer inte att göra dig bättre. Vila hela dagar och därefter kör du endast lätta kortare lågintensiva pass tills du känner att kroppen är tillbaka.

Under perioder med hög träningsbelastning, framför allt med mycket volym/distansträning kan pulsen vara lägre än normalt och upplevas svår att få upp. Men så länge farten är på normala nivåer eller bättre och upplevd ansträngning är på normal nivå så är träningsbelastningen hög och bra.

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

TIPS FÖR DIG SOM SNABBT BLIR UTTRÅKAD PÅ CYKELN

KORT OCH HÅRT ELLER LUGNT OCH LÄNGE?

En studie från 2016 av Gibala m.fl. visar intressanta resultat på otränade personer, män i detta fallet.

3 gånger 20 sek med maximal intensitet (+500 Watt) varvat med 2 min aktiv vila (50W) gav samma resultat som kontinuerlig träning på 70% av maxpuls (ca 110W) i 45 min. Med samma resultat avses insulinkänslighet,  VO2max, och mitokondrietäthet. De två sistnämnda är stark kopplat till uthållighet. I klartext alltså förmåga att arbeta länge utan att bli trött. Båda passen kördes 3 gånger i veckan i 12 veckor.

 

 
Slutsatser

Tolv veckors kort intensiv intervallträning på cykel förbättrade cardio-metabolisk hälsa  i samma utsträckning som traditionell uthållighetsträning hos inaktiva män, trots en fem gånger lägre träningsvolym. Syreupptagningsförmåga gick upp hela 19% i båda grupperna.

 
Vad betyder detta för dig?
Om du är beredd att ta i ordentligt kan du minimera tiden du lägger på din träning. Men kom i håg att skaderisken är hög om du är helt ovan. Till och med på cykel. Denna träning skall INTE köras på löpning. Är du även intresserad av att bli en bättre cyklist bör du överväga längre pass för bättre arbetsekonomi och ökad uthållighet. Men som en quick-fix och brutal kickstart kan det vara värt att prova.
 
 
ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

HACK FÖR ÖKAD TRÄNINGSMOTIVATION

10 sätt att öka motivationen till träning

  1. Anmäl dig till ett lopp, gärna långt fram i tiden men också i närtid.
  2. Påminna dig  själv och andra ofta om de mål du satt upp.
  3. Träna med andra.
  4. Testa nya träningspass.
  5. Sätt igång och gör något väldigt enkelt. Att skapa en rutin kan vara nog så svår så gör det enkelt för dig. När du fått rutin på den enkla saken kan du byta ut den mot något mer utmanande.
  6. Sätta upp resultat, process och prestationsmål. Och lär dig skilja på dem.
  7. Testa nya träningsformer.
  8. Testa helt nytt och omvänt träningsupplägg.
  9. Köp prylar. Det är roligare att träna på bra grejor och se snygg ut än tvärtom.
  10. Boka ett besök på Aktivitus. 100% garanterat träningspepp och motivation!
Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR
X