Cykling är en sport som ställer höga krav på uthållighet om den skall genomföras med högre intensitet. Att bara cykla länge utan att ta i kan nästan vem som helst göra med lite cykelvana. Det är intensitet i kombination med tid som ger trötthet i cykling.
Varför blir man då trött? Största orsaken är brist på användbar energi. Detta går att mot verka genom att inta lättupptagliga kolhydrater redan från start och regelbundet under loppet. Antingen genom en bra sportdryck eller genom att dricka vatten samt att äta lättsmälta kol hydrater.
Men det är genom smart träning man får förmågan att cykla länge och hårt samtidigt som man hushåller med inlagrat glykogen och använder fett som energi. Alla kan gå in i väggen på Vätternrundan oavsett nivå och träningsgrad om de kör över sin förmåga. Det vill säga för hårt utan att få i sig energi av rätt sort.
En grundregel är drygt ett gram kolhydrater per kilo kroppsvikt och timma under Vätternrundan. Klarar din mage av detta så har du optimerat dina chanser och endast en optimis tisk fartstrategi kan grusa vägen till Motala.
Bränn fett, inte socker
Ju mer uthållighetstränad en person är, desto bättre är man på att utnyttja fett som bränsle i sin energiomsättning. En vältränad person kan använda en stor andel fett som bränsle högt upp i intensitet medan en mindre tränad person nästan helt slutar bränna fett vid en förhållandevis låg intensitet.
Kolhydratförrådet är starkt begränsat, det räcker till 60–90 minuter cykling så hårt du kan. Förrådet av fett är i princip obegränsat och en hyfsat tränad person kan cykla genom hela Sverige från norr till söder utan att äta någonting – så länge intensiteten är riktigt låg.
Detta tack vare att cyklingen är en så skonsam rörelseform samt att kroppen tar fett när det saknas inlagrade kolhydrater. Smart träning ökar din fettförbränning.
Utnyttja din nyttjandegrad
En mindre tränad person kan inte utnyttja så stor procent av sitt max, då mjölk syraansamling gör det omöjligt att hålla en hög intensitet. Man blir begränsad av både mjölksyran, som försämrar muskelfunktionen, samt av att fettförbränningen avstannar helt vilket gör att kolhydratförråden (muskelglykogenet) tar helt slut innan man är i mål. Smart träning ökar din nyttjandegrad.
Bygg ett högre tak
Den maximala syreupptagnings förmågan (VO2max), vi kan kalla det för taket, är extremt avgörande för hur fort man kan cykla. Det går inte att producera mer watt i pedalerna än vad syreupptaget medger.
Därför ska man lägga stort fokus vid att optimera sin syreupptagningsförmåga. Denna kapacitet kan tränas upp på nästan vilket sätt som helst som ger hög puls (minst 90 procent av maxpuls). Därför kan man med fördel träna andra saker än cykel året om. Smart träning ökar ditt syreupptag.
Vätternrundan är varken platt eller vindstilla
Cykling är en gren där man bör besitta hög anaerob kapacitet på grund av dess skiftande intensitet. Eller rättare sagt: den som ofta kan växla tempo kan cykla ifrån andra eller bidra mer i en kedja där man växelvis turas om att ligga först i en grupp för att dela på arbetet.
Träna därför ofta olika intervaller, där du växlar mellan extremt hög intensitet i 20 sek under och upp till 1 minut och varvar med lång vila däremellan. Variera också kadens mellan låg och hög och lägg ofta in korta spurter på bara några tramptag för att öka användbar maxstyrka utan att bygga muskler.
Du ska träna för att kunna variera intensite ten utan att bli allt för trött. Jämn och låg fart under lång tid klarar nästan alla enligt tidigare resonemang. Många nybörjare gör misstaget att bara träna lagom hela tiden utan variation i vare sig tempo, distans, tid eller frekvens. Din kropp behöver överbelastas och du behöver göra saker på cykeln som du egentligen inte orkar. Smart träning är inte lagom träning.
Vätternrundan är drygt 300 kilometer
En grundläggande del i cykelträning inför riktigt långa motionslopp är distans träningen. Den syftar till att lära kroppen att cykla i så många timmar som krävs för att ta sig igenom loppet. Den kommer stärka ligament, senor, hud och även psyket. Att bara sitta på en cykel i 10–15 timmar är jobbigt. Oavsett om du trampar eller ej. Det är till och med jobbigt att sitta på en stol i 10–15 timmar och fokusera på en punkt framför dig. Prova gärna.
Smart distansträning ökar din mentala och fysiska styrka och du lär kroppen att omsätta stora energimängder.
Ge kroppen vad den behöver – när den behöver det
Vid din uppbyggnadsträning kan det vara klokt att inte ”mota Olle i grind” genom att alltid äta och dricka i tid och otid. Pass kortare än två timmar kräver sällan extra energi och riktigt lugna pass på upp mot fem timmar kan köras på bara vatten. Detta kan vara ett mål att klara någon enstaka gång.
Men fyra–sex veckor innan Vätternrundan är det dags att träna upp bränslesystemet. Träna på att köra pass med hög och medelhög intensi tet under flera timmar där du ser till att få i dig energi. Kroppen behöver träna denna förmåga. Smart träning är flera genrep med rätt utrustning, rätt sällskap, rätt bränsle och rätt ”mindset”.
En grenspecifikt vältränad person har en laktatkurva som är mycket tydlig (lite som en bandyklubba) vilket gör att LT och AT ligger mycket nära varandra och personen kan köra nästan så hårt det går men ändå använda en stor andel fett som energikälla. Dessutom kommer AT ligga på en hög procent av max. Dvs en hög nyttjandegrad. En mer otränad person kommer på en väldigt låg belastning tvingas till användning av kolhydrater (laktatnivåerna ökar tidigt i testet) och denna person har långt mellan LT och AT. Dessutom kommer AT ligga på en låg procent av max, dvs en låg nyttjandegrad.
Motorstyrkan avgör
Hur fort det sedan går avgörs sedan mer eller mindre av “motorns” storlek. Alltså hur hög maximalt syreupptagningsförmåga (VO2max) personen har. Högt VO2max ger en hög potential, ett högt tak. Sedan avgör också arbetsekonomi farten, alltså hur energisnålt personen rör sig. VO2max avgörs av både arv och miljö. Du påverkar det genom träning men du har också en medfödd förutsättning/talang och det är den som skiljer motionär från elit i 95% av alla fall.
Summa av det hela. En person med högt VO2max, dålig arbetsekonomi, dålig nyttjandegrad (låg AT/LT) kan prestera bättre på både korta och långa distanser än en person med lågt VO2max, bra arbetsekonomi och bra nyttjandegrad. VO2max kan påverkas till viss del genom strukturerad träning men arbetsekonomi, pannben, fartstrategi, kolhydratupptag och nyttjandegrad kan påverkas betydligt mer. Samt val av utrustning, kläder och skor.
Farten säger ingen om hur vältränad du är
Farten du håller, dvs tiderna du gör på vissa sträckor, säger i mångt och mycket inte hur vältränad du är. Den är bara summan av delarna ovan. Du kan vara supervältränad (hög nyttjandegrad bra arbetsekonomi, bra pannben, bra fartdisposition och ett bra upptag av kolhydrat under ansträngning) men du har tyvärr begåvats med ett mindre högt VO2max. Livets lott. Eller talang som en del säger.
Yppersta eliten inom uthållighetssporter har genetiskt betingade VO2max som i helt otränat skick skulle vara långt mycket högre än vad en vanlig människa skulle kunna uppnå oavsett om de tränade hårt och strukturerat i 10 är eller 10 000 timmar.
Individuell zonsättning (intensitetszoner) är en av nycklarna i Aktivitus framgång inom träningsoptimering.
Alla personer är unika och samma person är till och med unik vid varje testtillfälle. Träningszoner ändras över tid beroende på form och träningsstimuli. Två personer med samma maxpuls kan ha helt olika träningszoner och samma person har oftast olika träningszoner i olika grenar. Därför testar vi alltid både löpning och cykel på Triathleter för individuell zonsättning som abonnerar på vår coachingstjänst Membership.
Under en Avancerad testmäter vi via blodprov upp hur hårt belastad kroppen är. Så länge laktatnivåer (mjölksyra) ligger på låga nivåer är kroppen i ett lågintensivt stadie där fett dominerar som bränsle i energiförsörjningen. Personen ligger under sin LT. När laktatnivåerna ökar betyder det att anaeroba explosiva processer sätts igång vilket påverkar uthålligheten. Kolhydrater blir tongivande som bränsle och en uttröttning på lokal muskelnivå tilltar snabbare. Över en viss nivå som definieras AT kommer koncentration av laktat öka kraftigt och personen hinner inte transportera bort i samma takt som lakat bildas. Nivån stiger och stiger och kommer tillslut påverka muskelfunktion såpass att arbetet inte kan fortgå. Du har “legat på rött” för länge. Avancerat test kallas också ibland för laktattröskeltest eller mjölksyratröskeltest.
Därför är våra tester grenspecifika
En grenspecifikt vältränad person har en laktatkurva som är mycket tydlig (lite som en bandyklubba) vilket gör att LT och AT ligger mycket nära varandra och personen kan köra nästan så hårt det går men ändå använda en stor andel fett som energikälla. Dessutom kommer AT ligga på en hög procent av max. Dvs en hög nyttjandegrad. En mer otränad person kommer på en väldigt låg belastning tvingas till användning av kolhydrater (laktatnivåerna ökar tidigt i testet) och denna person har långt mellan LT och AT. Dessutom kommer AT ligga på en låg procent av max, dvs en låg nyttjandegrad.
Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk
Grunden i Aktivitus träningsoptimering är att kunna balansera träningsbelastning med individuella skillnader och träningsrespons och då måste vi veta exakt hur mycket tid som spenderas i respektive träningszon. Och varje träningszon måste då givetvis vara exakt definierad. Annars så faller hela resonemanget då en av de viktigaste komponenterna inte stämmer.
Och samma sak gäller för dig som skaffat en fin träningsklocka som kan programmeras med puls- fart och effektzoner. Om de inte är inställda korrekt utefter din fysiologi är det helt meningslöst att används sig av dem. Då är det bättre att gå på ren känsla.
Träna spänst, styrka och explosivitet är sådant som friidrottarna gör hela dagarna, i kombination med stretching. Men du som springer på motionsnivå men vill tjäna några extra sekunder. Hur ofta tränar du detta med handen på hjärtat? En lösning kan vara att plocka fram ett hopprep !
Så här kommer något som du absolut skall ta till dig och fundera lite på. I en studie från 2020 av Garcia-Penillos et al. i International Journal of Sports Physiology and Performance kom man fram till att endast 5 min träning med hopprep 2-5 ggr i veckan gav resultat i form av ökad fart för motionslöpare med 10km pers på runt 50 min.
Studien gick ut på att låta halva försöksgruppen värma upp med 5 min hopprep innan löpträningen och den andra gruppen träna samma löpning men utan hopp innan passet. Första fyra veckorna genomfördes jämfotahopp och resten av perioden kördes enbenshopp vart annat pass. Totaltid med hopp blev först två veckorna 10 min, vecka tre till sex 15 minuter och vecka sju till tio 20 minuter. Studien är helt klart intressant och liknande resultat byggs också upp av en meta-analys i Journal of Sport Science från 2021.
Vad innebär hoppa hopprep för dig?
Studien visar på signifikant ökad snabbhet på 3 km för hoppgruppen och ingen signifikant skillnad på kontrollgruppen. 3 km kan ju verka kort men det finns ett mycket starkt samband enligt Aktivitus erfarenhet genom våra egna tester i fart på 3 km, fart på 10 km och 21 km. Studien visade dessutom ingen ökning av VO2max som skulle kunna förklarat fartökningen på den relativt korta sträckan vilket tyder på att förbättringen borde finnas på alla distanser. Styvhet i foten som förbättrades är starkt kopplat till förbättrad löpekonomi dessutom. Hopprep eller inte är ju frågan och antagligen räcker det i början att hoppa jämfota försiktigt tills den värsta träningsvärken försvunnit och därefter öka upp med hopprep för att göra det roligare och mer utmanande.
Hur går du vidare med hopprep?
Troligtvis kommer effekten avta och förbättringar utebli efter 10 veckor utan någon ökning av svårighetsgarden. Så därefter kan mer avancerade plyometriska övningar introduceras i träningen. Hopp från höjd upp på höjd, mångsteg, hopp i trappa på ett eller två ben, och kanske även tyngre explosiva övningar på gymmet med skivstång. Dynamisk stretching är också nästa steg om din rörlighet är dokumenterat ej fullgod. Rekommendationer på spänst och hoppövningar med löpteknikgurun Fredrik Zillén.
Landsvägscykling på tävlingsnivå kan för många verka obegripligt. Varför ligger cyklister i en stor klunga? Vi reder ut detta och mycket annat nu med anledning av att cykelsäsongen startat upp. Både för dig som cyklar men också för oss alla som ser på cykel på TV. På tal om TV och om man gillar cykel så är ett abonnemang på GCN+ prisvärt med ca 400:-/år. (2023)
Varför håller landsvägscyklister i utbrytningarna inte hela vägen? Varför blir det nästan alltid en stor klungspurt på de platta etapperna på de stora etapploppen? Hur kan en motionär cykla Vätternrundans 30 mil med 45 km/h i snittfart? Varför lägger de stora teamen hundratals miljoner på forskning i vindtunnlar och på velodromer? Hela det taktiska spelet i cykelsport på landsväg grundas i fysikens lagar. Det hela stavas AERODYNAMIK.
En nyligen publicerad studie i Journal of Wind Engineering and Industrial Aerodynamics visar intressanta och visserligen redan undersöka resultat på besparingarna i kraft och energi som cyklister får i en klunga. Dessa besparingar är till och med större än tidigare antaganden. Studien beskriver också “dragforces” i olika mindre grupper. Tex lagtempo på 3-4 cyklister där “dragforce” nästan halveras från första cyklist till tredje cyklist.
Man fann oväntat lågt luftmotstånd om man ligger “in the middle of the pack”. Ligger man i “sweetspot” är luftmotståndet ca 5% av luftmotståndet för en cyklist som drar/cyklar ensam. Det kan också översätts som att den relativa hastigheten på cyklisterna i “sweetspot” är 4,5-3,2 gånger lägre än cyklisterna i täten på klungan.
Detta är alltså förklaringen till att ingen helst vill/orkar ligga först i en klunga och att det praktiskt taget är omöjligt att bli avhängd ur en stor klunga om det är platt förutsatt at den är tätt packad. Detta är också hemligheten bakom varför det går att cykla Sub7 på Vättern med en grupp som är samkörd och kan ligga tätt utan att någon behöver vara elitcyklist.
Går det uppför finns det ytterligare krafter som påverkar och då är det en fördel att vara lätt. Men det är en annan historia.
På Aktivitus tar vi alltid fasta på fakta och forskning och i våra grupplösningar för Sub-grupper på Vätternrundan ingår föreläsningar och praktisk träning i klungkörning med erfarna coacher. Där ingår också kravanalys kontra gruppens kapacitet och hur gruppen skall fördela sina resurser för att nå uppsatt mål.
Ju mer uthållighetstränad man är desto bättre är man på att utnyttja fett som bränsle, förutom kolhydrater som står för den allra största delen av energin.
En vältränad person kan använda stor andel fett som bränsle högt upp i puls medan en mindre tränad person nästan helt slutar bränna fett vid en förhållandevis låg puls. Kolhydratförrådet är starkt begränsat medan förrådet av fett är i princip obegränsat. En mindre tränad person har en lägre nyttjandegrad, dvs. denne kan inte utnyttja så stor procent av sin maxkapacitet då mjölksyraproduktionen gör det omöjligt att hålla denna höga ansträngning. Man blir begränsad av både mjölksyran (försämrad muskelfunktion) samt av att fettförbränningen avstannar helt vilket gör att kolhydratförråden (muskelglykogenet) tar helt slut innan man är i mål. En kolhydratomsättning på 250 gram/h och 100 gram fett/h är helt rimlig vid måttlig intensitet på en elitidrottare.
Det som sedan avgör hur fort det faktiskt går, om vi bortser från teknik, taktik och vilja, är hör stor “motorn” är i kroppen. En elitidrottare på Ironmandistans har en syreupptagning (VO2max) som ofta ligger på över 70 ml/kg/min vilket gör att enorma mängder energi kan användas och omvandlas till rörelse.
Det optimala kombinationen är en jättemotor som kan varas hårt och länge och som samtidigt är bränslesnål och som kan använda fett som energikälla fast intensiteten ligger nära max. Motorn skall sitta i en människa som vet hur krafterna skall disponeras, när energi skall intas samt hur man tekniskt sett tar sig fram med minsta möjliga energikostnad. När alla mätarna visar rätt har vi en atlet i världsklass!
Svårt att få träningskontinuitet i förkylningstider? Här är listan med råd som hjälper dig. Magsjuka, förkylningar och VAB. Svårt att få träningskontinuitet? Det finns dock hopp, vi går igenom vad du skall tänka på för att slippa bli sjuk och hur du skall tänka kring träning som bibehåller formen
Tvätta händerna, ofta. Peta dig inte i ögonen eller i ansiktet. Vi har gått igenom Covid så du vet vad som gäller där!
Ät en näringsrik och hälsosam mat.
Sov tillräckligt. Mängder med forskning visar på samma sak där. Och inga oklarheter, du vet vad sömn är.
Stressa mindre. Vi vet, man blir stressad av att inte hinna med arbete och träning när man är hemma och sjuk eller vabbar. Men inse vad du kan påverka och vad du inte kan påverka och lär dig skillnaden.
Träna balanserat. Undvik att medvetet “träna ner dig i källaren”, då blir det vidöppet mål för virus att sätta sig i kroppen.
Inse att alla pass har effekt. Och ett uteblivet pass har ingen effekt. Ta hjälp av vår tjänst MEMBERSHIPså lägger vi rätt träningsbelastning.
Försök till varje pris bibehålla din träningsfrekvens. Men nyckeln är INTENSITET. Värm upp 5 min och kör 5 min max i form av en TABATA-intervall. Superbra träning.
Du kan INTE ersätta utebliven träning. Har du inte haft möjlighet att köra dina planerade pass så är de borta. Hade det varit möjligt hade du ju redan kört dem också förutom den ordinarie träningen.
Forskning visar att så lite som två konditionspass per vecka på runt 20 min kan hjälpa dig bibehålla din uthållighet i upp till 15 veckor så länge du bibehåller intensiteten i passen.
Är det styrketräning som är din grej kan ett pass i veckan räcka för bibehållen muskelmassa och styrka upp till 30 veckor! Är du lite äldre kan två behövas.
BADA BASTU FÖR ÖKAD KONDITION, UTHÅLLIGHET OCH FART
Ny forskning visar att din syreupptagningsförmåga (VO2max) kan öka och din löphastighet likaså om du adderar 30 minuter bad i bastu i 100 graders värme direkt efter dina träningspass.
Du får dessutom en värmeacklimatisering som gör att du inte lika lätt blir överhettad vid prestation i varmt klimat. Det som påverkar prestationsförmågan är en ökning av hemoglobin genom ökad blodvolym. Fler röda blodkroppar kan transportera ut syre i dina arbetande muskler och syresätta dem. Med samma minutvolym på hjärtat kommer mer syre hitta fram till mitokondrierna ute i musklerna.
En studie publicerad i Europe PMC av Kirby, Lucas och Armsrong mätte upp ökat VO2max med i snitt 0,3 l/min och 0,6 km/h högre löpfart vid 4 mmol laktat på en grupp motionslöpare (56 ml/kg/min i VO2max i snitt) som badade bastu 3 ggr o veckan under 3 veckors tid.
VÄRMETRÄNING I PRAKTIKEN – SÅ HÄR GÖR DU OCH DETTA SKALL DU SE UPP MED!
Värmeträning är ett komplement som i upprepade vetenskapliga studier har visats sig kunna öka förmågan att prestera i just värme men också öka din fart och uthållighet generellt under normala förhållanden genom en ökning av plasmavolym och total mängd hemoglobin. Du kan alltså få mer blod i kroppen med högre mängd röda blodkroppar. Superkrafter med andra ord!
Värmeträning kan öka blodvolymen genom att den får kroppen att svettas och “buffra” mer vätska. Denna utspädning signalerar kroppen att producera fler röda blodkroppar för att upprätthålla en likvärdig relativ volym blodkroppar. Höghöjdsträning har samma effekt, men sänker blodplasma och ökar därigenom mängden röda blodkroppar. Både värmeträning och höghöjdsträning är spännande områden med mycket forskning på gång. Mätning av Hb-värde kan du göra hos oss genom ett enkelt test. Så en bra idé är att kolla detta värde före och efter en träningsperiod med värme.
LIDER DU AV ÖVERTRÄNING? NY FORSKNING AVSLÖJAR ENKEL MÄTMETOD
En svensk forskargrupp bestående av Mikael Flockhart, Lina Nilsson, Björn Ekblom och Filip Larsen ligger bakom rapporten “A Simple Model for Diagnosis of Maladaptations to Exercise Training”. En rapport som avslöjar flera knep som kan avslöja negativ överbelastning.
Väldigt kort sammanfattat redogör rapporten för ett enklare alternativ till att hugga ut en bit muskel ur lårmuskeln och analysera i ett labb för att diagnostisera överbelastning. Forskarna undersökte mitokondriefunktion kopplat till överdriven träning och jämförde med hur individer upplever trötthet, hur deras puls reagerar under hög ansträngning, blodsocker, laktat och upplevd ansträngning på Borgs-skalan.
Upptäckten är värdefull för coacher inom träningsoptimering som ständigt försöker hitta gränsen för optimal träningsbelastning. För att öka en individs kapacitet handlar det om att sätta en träningsbelastning som är relaterad till vad som krävs för att bli bättre. Varken mer eller mindre. Coachen måste veta var gränsen går och ibland medvetet överskrida den om adekvat återhämtning följer för att få till en så kallad superkompensation. Det knepiga är att vissa tecken på positiva träningsanpassningar är desamma som för negativ överbelastning, vilket gör det svårt att upptäcka små förändringar åt fel håll i tid.
I studien lät man en grupp träna medvetet för mycket under kontrollerade former. Under gradvis ökande träningsbelastning noterades stegvis positiva fysiologiska förändringar och prestationsförmågan vid intervallträning ökade. Därifrån ökade man till en belastning som skulle skapa överbelastning. Detta uppstod också som förväntat och muskelbiopsier avslöjade försämrad mitokondriefunktion.
Man testade simultant hur gruppen uppskattade sin ansträngning, hur hög pulsen blev på intervallerna, högsta laktat och högsta blodsockersvar samt upplevd ansträngning enligt Borg-skalan. Deltagarna fick också skatta allmän trötthet på den så kallade POMS-skalan.
Utifrån detta designades ett diagnostiskt test som identifierade samtliga elva försökspersoner på 3 av 5 parametrar för negativ överbelastning. Det som mättes upp i muskeln överensstämde med förändrade värden för POMS, BORG, HR, LAKTAT och GLUKOS.
Glukostolerans försämrades också när träningen blev överdriven.
När Aktivitus coachar via Mambership är vi vaksamma på allt för överdriven träning och säkerställer genom olika tester att du ligger på rätt sida.
