BADA BASTU FÖR ÖKAD KONDITION OCH FART

Bastu för ökad prestation

BADA BASTU FÖR ÖKAD KONDITION, UTHÅLLIGHET OCH FART

Ny forskning visar att din syreupptagningsförmåga (VO2max) kan öka och din löphastighet likaså om du adderar 30 minuter bad i bastu i 100 graders värme direkt efter dina träningspass.


Du får dessutom en värmeacklimatisering som gör att du inte lika lätt blir överhettad vid prestation i varmt klimat. Det som påverkar prestationsförmågan är en ökning av hemoglobin genom ökad blodvolym. Fler röda blodkroppar kan transportera ut syre i dina arbetande muskler och syresätta dem. Med samma minutvolym på hjärtat kommer mer syre hitta fram till mitokondrierna ute i musklerna. 

 
En studie publicerad i Europe PMC av Kirby, Lucas och Armsrong mätte upp ökat VO2max med i snitt 0,3 l/min och 0,6 km/h högre löpfart vid 4 mmol laktat på en grupp motionslöpare (56 ml/kg/min i VO2max i snitt) som badade bastu 3 ggr o veckan under 3 veckors tid.
 
LÄS HELA STUDIEN HÄR Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

LIDER DU AV ÖVERTRÄNING? FORSKNING AVSLÖJAR ENKEL MÄTMETOD

A Simple Model for Diagnosis of Maladaptations to Exercise Training
Mikael Flockhart

LIDER DU AV ÖVERTRÄNING? NY FORSKNING AVSLÖJAR ENKEL MÄTMETOD

En svensk forskargrupp bestående av Mikael Flockhart, Lina Nilsson, Björn Ekblom och Filip Larsen ligger bakom rapporten “A Simple Model for Diagnosis of Maladaptations to Exercise Training”. En rapport som avslöjar flera knep som kan avslöja negativ överbelastning.

Väldigt kort sammanfattat redogör rapporten för ett enklare alternativ till att hugga ut en bit muskel ur lårmuskeln och analysera i ett labb för att diagnostisera överbelastning. Forskarna undersökte mitokondriefunktion kopplat till överdriven träning och jämförde med hur individer upplever trötthet, hur deras puls reagerar under hög ansträngning, blodsocker, laktat och upplevd ansträngning på Borgs-skalan.

Upptäckten är värdefull för coacher inom träningsoptimering som ständigt försöker hitta gränsen för optimal träningsbelastning. För att öka en individs kapacitet handlar det om att sätta en träningsbelastning som är relaterad till vad som krävs för att bli bättre. Varken mer eller mindre. Coachen måste veta var gränsen går och ibland medvetet överskrida den om adekvat återhämtning följer för att få till en så kallad superkompensation. Det knepiga är att vissa tecken på positiva träningsanpassningar är desamma som för negativ överbelastning, vilket gör det svårt att upptäcka små förändringar åt fel håll i tid.

I studien lät man en grupp träna medvetet för mycket under kontrollerade former. Under gradvis ökande träningsbelastning noterades stegvis positiva fysiologiska förändringar och prestationsförmågan vid intervallträning ökade. Därifrån ökade man till en belastning som skulle skapa överbelastning. Detta uppstod också som förväntat och muskelbiopsier avslöjade försämrad mitokondriefunktion.

Man testade simultant hur gruppen uppskattade sin ansträngning, hur hög pulsen blev på intervallerna, högsta laktat och högsta blodsockersvar samt upplevd ansträngning enligt Borg-skalan. Deltagarna fick också skatta allmän trötthet på den så kallade POMS-skalan.

Utifrån detta designades ett diagnostiskt test som identifierade samtliga elva försökspersoner på 3 av 5 parametrar för negativ överbelastning. Det som mättes upp i muskeln överensstämde med förändrade värden för POMS, BORG, HR, LAKTAT och GLUKOS.

Glukostolerans försämrades också när träningen blev överdriven.

När Aktivitus coachar via Mambership är vi vaksamma på allt för överdriven träning och säkerställer genom olika tester att du ligger på rätt sida.

 
LÄS HELA STUDIEN HÄR Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR BOKA MIKAEL FLOCKHART SOM FÖRELÄSARE

OPTIMERA TID PÅ VO2MAX MED BOSSI-INTERVALLER MED VARIERAD INTENSITET

Försök av visar att intervaller med varierad intensitet ger betydligt mer tid på eller nära VO2max jämfört med lika långa intervaller med jämn intensitet.

Enligt en artikel i HIIT Science av Artur Bossi lyckades idrottare få 410 sekunder jämfört med 286 sekunder när man varierade intensitet. Upplägget var ganska enkelt. Kör 5 minuters intervaller med 2,5 minuters vila på antingen samma effekt eller 5 minuters intervall där man kör 30 sekunder lite hårdare och 1 min lite lugnare än om man kört 5 min på samma effekt. Det fina med upplägget var också att passet inte upplevdes tuffare (RPE), inte gav högre laktatvärden eller högre puls. Vilket tyder på att återhämtningen inte skulle vara längre än annars.

Rätt intensitet i denna typ av intervall ligger på något som förkortas MAP (maximal aerobic power) och motsvarar den lägsta fart/watt som krävs för att man skall använda 100% av sitt VO2max. I praktiken motsvarar det en intensitet som man skulle kunna hålla i 3-4 minuter, lite beroende på hur anaerobt tränad man är. Eller den effekt man når under sista minuten av ett VO2max-test på Aktivitus.

Ännu bättre resultat har fler forskare funnit, tex Rönnestad och Almquist men i de studierna har alla pass körts till utmattning. I Bossis upplägg körs passen på en intensitet som ligger en bit från utmattning. Den som kör passet skall kunna köra 1-2 intervaller till på samma belastning och detta gör det intressant då pass till utmattning inte kan användas i praktiken mer än under korta försöksperioder.

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

TILLBAKA I SKOLBÄNKEN – ARBETSFYSIOLOGI

VI REDER UT BEGREPPEN KRING ATP, TYP1/TYP2 MUSKELFIBRER, CITRONSYRACYKELN OCH MITOKONDRIER.

Vad är mitokondrier för något?

Mitokondrier är små organeller som finns i cellerna i kroppen. De har en viktig roll i produktionen av ATP, den huvudsakliga energiformen i kroppen. ATP produceras genom citroncykeln och elektrontransportkedjan, två metaboliska processer som äger rum i mitokondrierna.
Mitokondrier har också en viktig roll i andra processer, såsom fettoxidation och apoptos (programmerad celldöd). De har också en viktig roll i att reglera kroppens energibalans och i att reglera kroppstemperaturen.
Mitokondrier har sin egen DNA och kan replikera sig själva. De är inte bundna till kärnan i cellen, utan de har sin egen struktur och kan fungera självständigt. Mitokondrier är viktiga för att cellerna ska fungera optimalt och för att kroppen ska kunna producera ATP och andra metaboliska produkter.

Vad är citronsyracykeln?

Citronsyracykeln, även känd som den andra stegen i ämnesomsättningen, är en serie biologiska reaktioner som äger rum i mitokondrierna, de organeller som finns i många celler och som är ansvariga för att producera ATP. Citronsyracykeln börjar med att en molekyl av citronsyra, som är en komponent av fett och glukosmetabolismen, ombildas till en molekyl av den föreningen kallad oxaloacetat. Under citronsyracykeln ombildas oxaloacetat successivt till andra föreningar, och vid varje steg frigörs en mängd energi som lagras i form av ATP. Citronsyracykeln är en viktig källa till ATP för många celler, inklusive muskelceller, nervceller, och levern.

Vad är fettoxidation och kolhydratoxidation?

Fettoxidation och kolhydratoxidation är två olika metaboliska processer som kroppen använder för att producera ATP, den huvudsakliga energiformen i kroppen. Fettoxidation innebär omvandlingen av fettsyror till ATP genom en process som involverar citroncykeln och elektrontransportkedjan. Kolhydratoxidation innebär omvandlingen av kolhydrater till ATP genom glykolysen, citroncykeln och elektrontransportkedjan.
Fettoxidation är en långsamare process än kolhydratoxidation, men det ger mer ATP per gram fett än vad kolhydratoxidation gör. Därför kan fettoxidation vara ett mer effektivt sätt att producera ATP under långvarig fysisk aktivitet. Kolhydratoxidation, å andra sidan, ger snabbare energiproduktion och är viktigt för att tillgodose energibehovet under högintensiv fysisk aktivitet.
Både fettoxidation och kolhydratoxidation är viktiga för att tillgodose kroppens energibehov och de spelar olika roller beroende på typen av fysisk aktivitet. Fettoxidation är viktigare för långvarig fysisk aktivitet, medan kolhydratoxidation är viktigare för högintensiv fysisk aktivitet.

Vad är snabba och långsamma muskelfibrer?

Muskelfibrer är de celler i musklerna som är ansvariga för muskelkontraktion. Det finns två huvudtyper av muskelfibrer: snabba och långsamma.
Snabba muskelfibrer är specialiserade för att producera kraftig och explosiv muskelkontraktion. De är rika på ATP och använder kolhydratoxidation som sin huvudsakliga energikälla. Snabba muskelfibrer är därför viktiga för aktiviteter som kräver kraft och snabbhet, såsom sprintning och hopp.
Långsamma muskelfibrer är specialiserade för uthållighet och kan producera muskelkontraktion under långa perioder. De är rika på mitokondrier och använder fettoxidation som sin huvudsakliga energikälla. Långsamma muskelfibrer är därför viktiga för långvarig fysisk aktivitet, såsom marathonlöpning och cykling.
Muskelfibrerna är olika specialiserade och kan inte ersätta varandra. För att kroppen ska fungera optimalt är det viktigt att ha en bra balans mellan de olika typerna av muskelfibrer. Träning kan påverka fördelningen av muskelfibrer och kan hjälpa till att förbättra prestationsförmågan.

Vad är ATP

ATP, eller adenosintrifosfat, är en nukleotid som fungerar som den primära formen av kemisk energi i de flesta celler. ATP bildas genom metabolismen av näringsämnen som glukos och fett, och det används sedan av cellerna för att utföra olika funktioner som att kontrahera muskler, pumpa syre och andra ämnen genom kroppen, och för att reglera många andra biologiska processer. ATP är också involverat i många reaktioner som kräver energi, såsom att bryta ner maten vi äter till mindre molekyler som kan användas av kroppen.

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

TIPS FÖR DIG SOM SNABBT BLIR UTTRÅKAD PÅ CYKELN

KORT OCH HÅRT ELLER LUGNT OCH LÄNGE?

En studie från 2016 av Gibala m.fl. visar intressanta resultat på otränade personer, män i detta fallet.

3 gånger 20 sek med maximal intensitet (+500 Watt) varvat med 2 min aktiv vila (50W) gav samma resultat som kontinuerlig träning på 70% av maxpuls (ca 110W) i 45 min. Med samma resultat avses insulinkänslighet,  VO2max, och mitokondrietäthet. De två sistnämnda är stark kopplat till uthållighet. I klartext alltså förmåga att arbeta länge utan att bli trött. Båda passen kördes 3 gånger i veckan i 12 veckor.

 

 
Slutsatser

Tolv veckors kort intensiv intervallträning på cykel förbättrade cardio-metabolisk hälsa  i samma utsträckning som traditionell uthållighetsträning hos inaktiva män, trots en fem gånger lägre träningsvolym. Syreupptagningsförmåga gick upp hela 19% i båda grupperna.

 
Vad betyder detta för dig?
Om du är beredd att ta i ordentligt kan du minimera tiden du lägger på din träning. Men kom i håg att skaderisken är hög om du är helt ovan. Till och med på cykel. Denna träning skall INTE köras på löpning. Är du även intresserad av att bli en bättre cyklist bör du överväga längre pass för bättre arbetsekonomi och ökad uthållighet. Men som en quick-fix och brutal kickstart kan det vara värt att prova.
 
 
ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR
X