– Jag är piggare, det mesta i vardagen är lättare, det är enklare att välj bort saker som jag vet inte är så smarta.Det jag ångrar är att jag inte hoppat på eller upptäckt detta tidigare!
Resultat efter 6 veckor av Iform: Minus 9kg på vågen, 9 cm minskat midjemått och ner 3% i kroppsfett.
Vad är dina spontana reflektioner kring iForm efter de första 6 veckorna av programmet?
Jag är piggare, det mesta i vardagen är lättare, det är enklare att välj bort saker som jag vet inte är så smarta. Det jag ångrar är att jag inte hoppat på eller upptäckt detta tidigare. En stor eloge till Emma och Tobbe som fick in mig på detta spåret. En kunskapsökning på bara 6v som gör att jag har känner att jag har kontroll över hur jag mår och vad som påverkar mig. Jag har med andra ord lärt mig att praktisera teorier som jag var medveten om men fram till innan IForm inte helt fått ihop. Alltid tyckt att kan själv men insikten att en coach och ett program ger stora förändringar om jag vill har också slagit mig.
Vad har varit den största utmaningen med iForm?
Att få ihop vardagen, planera upp och göra rätt prioriteringar av tid. Det kräver i mitt fall att jag väljer bort en hel del då jag lägger en hel del extra timmar på att cykla utöver det vanliga programmet. Samtidigt är ju det en del av sytet att lära sig som jag ser det. Att ha en plan att hålla sig till är god hjälp.
.
Hur hanterar du kosten när du kör iForm? Några tips?
Är i grunden hyggligt intresserad av mat sedan tidigare så det har gått rätt bra. Men att förstå kopplingen kring hur kolhydrater fett och protein påverkar blir mer tydligt utifrån att du har en plan att utgå ifrån. En reflektion är att det är bra med intresse för lite kreativitet kring att kombinera och trixa lite kring mat om du vill få med familjen på tåget utan att behöva laga dubba rätter. Förenklat är det mer grönsaker och frukt, mindre mejeriprodukter och fett, bra proteinkällor samt inget bröd. Så kvällsmackan har helt fått stryka på foten!
Sedan är det så att det tar mer tid, exempelvis har det inte varit mycket falukorv eller färdiga köttbullar, utan man får rulla egna, äta grönsaker medan andra äter sås och potatis. Men det är så slipstenen behöver dras, mer tid på mat bättre råvaror ger en bra utväxling.
Hur fungerar styrketräning/konditionsträningen?
Upplägget är bra, en kortare aktivitet på morgonen och en lite längre på kvällen. Hade ok träningsvana och aktivitetsnivå med mig in och med bra hjälp från coach Emma med upplägg har det fungerat fint med ordentliga konditionspass. Så det är verkligen individuellt upplagt.
För vem lämpar sig bäst Aktivitus iForm tycker du?
För vem som helst som vill göra en justering i tillvaron. Helt övertygad att teamet på Aktivitus löser ett upplägg för alla som gör att välbefinnandet och glädjen ökar i vardagen samtidigt som de fysiska förutsättningarna hos individen för att möta framtiden förbättras.
Jag har ju möjlighet att genomföra det tillsammans med en träningskompis (Tobias Belforth) vilket gör att vi kan peppa och hjälpa varandra, vilket är super. Räcker ibland med ett kort meddelande ”Hungrig?” innan lunch så vet man att jag är inte ensam eller att inget fusk nu! Att Tobbe sedan är en trevlig prick med lite galna idéer skadar inte. Sedan är det helt hans förtjänst att jag hoppat på IForm, detta var en av idéerna. Med facit hittils inte alls galen utan super bra.
– Med Aktivitus Iform hälsoprogram är jag på god väg tillbaka till ett sundare jag som dessutom börjat fatta kopplingen mellan mat och träning! Att starta programmet med hälsotester och sedan fortlöpande uppföljningar under programmets gång med personlig coach har varit största vinsten för mig för att lyckas.
Aktivitus Iform har äntligen fått mig att hitta hem när det gäller förstå balansen mellan kost och träning som “må bra motionär”. Har aldrig funnit nyckeln till att föda kroppen på ett hälsosamt sätt utan tappa energi i träning. Har under några år haft problem med både knän och hälar som resulterade i att offerkoftan åkte på och tröstat mig mentalt med dåliga matvanor.
Nu med Aktivitus iForms hälsoprogram är jag på god väg tillbaka till ett sundare jag som dessutom börjat fatta kopplingen mellan mat och träning! Att starta programmet med hälsotester och sedan fortlöpande uppföljningar under programmets gång med personlig coach har varit största vinsten för mig för att lyckas.
Största utmaningen har varit att lära mig planera tiden för all träning och hinna äta alla måltider. Recepten är väldigt enkla och inte massa krångel med många olika råvaror. Håller man mattiderna så hinner man aldrig bli hungrig. Tillaga matlådor en fast dag i veckan är bästa tipset från mig, så går det av bara farten tillslut. Styrke- och konditionsprogrammen har varit enkla att följa men kräver tidsplanering i kalendern. Det är överraskande hur mycket tidsluckor man kan finna under ett dygn att nyttja till just träningen!
Jag har blivit ett mycket starkare jag i både knopp och kropp! De tårar som fällts under resans gång är endast av LYCKA! Ser nu framemot en frisk och stark 60 års dag 2024 😉 iForm passar alla som vill ge kroppen bästa förutsättningar för ett hållbart, sunt och gott liv.
Det metabola syndromet, ibland även kallat “syndrom X” eller “insulinresistenssyndrom”, är en medicinsk term som används för att beskriva en samling av riskfaktorer som ökar risken för att drabbas av olika livsstilsrelaterade sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Dessa riskfaktorer inkluderar:
Övervikt eller fetma: En betydande ökning av kroppsfett, särskilt bukfetma, är en central faktor i det metabola syndromet. Fett som samlas kring buken är speciellt kopplat till insulinresistens.
Insulinresistens: Detta är en tillstånd där kroppens celler inte reagerar tillräckligt på insulin, ett hormon som reglerar sockerupptaget i cellerna. Det leder till högre nivåer av blodsocker.
Högt blodtryck: Personer med det metabola syndromet har ofta förhöjt blodtryck (hypertoni), vilket är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
Höga blodsockernivåer: Människor med metabolt syndrom har vanligtvis förhöjda nivåer av fasteblodsocker (glukos) i blodet, vilket kan leda till typ 2-diabetes.
Ogynnsamma blodfettnivåer: Det innebär höga nivåer av triglycerider och låga nivåer av HDL-kolesterol (det “goda” kolesterolet) i blodet.
Det metabola syndromet är farligt eftersom det ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra allvarliga hälsoproblem. Det är vanligtvis förknippat med en stillasittande livsstil, dålig kost, fetma och genetiska faktorer.
Fysisk träning och hälsosam kost är viktiga strategier för att förebygga och behandla det metabola syndromet. Träning kan förbättra kroppens insulinkänslighet och hjälpa till att reglera blodsockernivåer. Dessutom kan träning bidra till viktnedgång och minskad bukfetma. En balanserad kost som är rik på grönsaker, fullkorn och magert protein kan också hjälpa till att hantera de metabola riskfaktorerna.
Det är viktigt att förstå att det metabola syndromet är en progressiv sjukdom, och tidig upptäckt och livsstilsförändringar är avgörande för att minska risken för allvarliga komplikationer. Personer som misstänker att de har det metabola syndromet bör söka rådgivning och följa en individuellt anpassad plan för behandling och livsstilsförändringar för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Vad påverkar det metabola syndromet?
Det metabola syndromet är ett komplext tillstånd, och dess exakta orsaker är inte fullständigt förstådda. Forskningen på området har identifierat ett antal faktorer som tros bidra till utvecklingen av detta syndrom. Här är några av de viktigaste faktorerna.
Övervikt och fetma: Övervikt, särskilt bukfetma (överskott av fett runt midjan), är en central faktor i utvecklingen av det metabola syndromet. Ökad fettvävnad, särskilt runt buken, kan orsaka inflammation och insulinresistens.
Insulinresistens: Insulinresistens är en grundläggande mekanism bakom det metabola syndromet. Det innebär att kroppens celler inte svarar effektivt på insulin, vilket leder till höga blodsockernivåer och ökat insulinspår. Detta kan resultera i typ 2-diabetes.
Genetik: Det finns en ärftlig komponent i utvecklingen av det metabola syndromet. Vissa gener kan öka känsligheten för insulinresistens och bukfetma.
Livsstil: En stillasittande livsstil, brist på fysisk aktivitet och en kost som är rik på bearbetade livsmedel, socker och mättat fett kan öka risken för att utveckla det metabola syndromet.
Hormonella förändringar: Obalanser i hormoner som leptin och adiponektin, som reglerar aptit och ämnesomsättning, kan påverka utvecklingen av det metabola syndromet.
Stress: Kronisk stress kan påverka hormonnivåer och ämnesomsättningen negativt, och det kan bidra till viktuppgång och andra riskfaktorer för det metabola syndromet.
Sömnbrist: Otillräcklig sömn har kopplats till en ökad risk för det metabola syndromet. Sömn spelar en viktig roll i regleringen av hormoner som påverkar aptit och ämnesomsättning.
Vår moderna livsstil, som innebär ökad tillgång till högkalorimat och minskad fysisk aktivitet, kan ha evolutionära rötter. Människokroppen har utvecklats för att spara energi och lagra fett när tillgången på mat var oregelbunden. I dagens samhälle, där energirik mat är ständigt tillgänglig och fysisk aktivitet är begränsad, kan dessa evolutionära anpassningar vara en faktor bakom utvecklingen av det metabola syndromet.
Hur vanligt är det Metabola syndromet
Förekomsten av det metabola syndromet varierar beroende på olika faktorer, inklusive ålder, kön, geografisk plats och populationsdefinitionen av syndromet. Studier visar att förekomsten ökar med åldern och är högre i vissa riskgrupper.
Här är några generella riktlinjer om förekomsten:
Beroende på definition: Förekomsten av det metabola syndromet kan variera beroende på vilken definition och vilka diagnostiska kriterier som används. Vissa kriterier kan vara mer restriktiva än andra, vilket påverkar förekomsten.
Ålder: Förekomsten av det metabola syndromet ökar med åldern. Äldre personer har en högre risk att drabbas av syndromet än yngre.
Kön: Män och kvinnor kan uppvisa skillnader i förekomsten. Vissa studier har visat att män har en något högre förekomst av det metabola syndromet än kvinnor.
Riskgrupper: Personer som redan har andra riskfaktorer, som övervikt, högt blodtryck eller diabetes, har en ökad förekomst av det metabola syndromet. Det är vanligt att detta syndrom är kopplat till andra hjärt-kärlsjukdomar.
Geografisk plats: Förekomsten av det metabola syndromet kan variera mellan olika regioner och länder. Livsstil, kostvanor och genetiska faktorer spelar en roll.
Livsstil och kost: Områden med en hög andel av befolkningen som lever en stillasittande livsstil och konsumerar ohälsosam mat har en ökad förekomst av det metabola syndromet.
Riskfaktorer för det metabola syndromet
Det finns flera olika sätt att definiera det metabola syndromet. Beroende på vilken definition man väljer att använda krävs olika antal och/eller kombinationer av följande riskfaktorer:
Fetma, det vill säga ett BMI (Body Mass Index) på över 30 alternativt bukfetma, klassificerat som ett midjemått på över 80 cm hos kvinnor och 94 cm hos män. Ofta är det just de fettdepåer som lagras runt magen som anses ha störst inverkan på utvecklandet av det metabola syndromet och inte fetman i sig.
Förhöjda blodfetter (triglycerider över 1,7 mmol/l) eller låga nivåer av ”det goda kolesterolet” (HDL-kolesterol under 1,3 mmol/l för kvinnor, under 1,0 mmol/l för män) samt för höga nivåer (över 3 mmol/l) av det “det dåliga kolesterolet”
Högt blodtryck (över 140/90 mmHg) eller pågående läkemedelsbehandling för detta.
Förhöjt fasteblodsocker (Glukos) (över 7 mmol/l), nedsatt insulinkänslighet eller diagnostiserad typ 2-diabetes.
Ofta förknippas det metabola syndromet med just övervikt och fetma, men viktigt att veta är dock att man inte behöver vara överviktig för att lida av det metabola syndromet och så många som 40% av alla vuxna med sjukdomen är normalviktiga eller till och med underviktiga!
Hur vet man om man lider av det metabola syndromet?
Diagnosen av det metabola syndromet baseras på en uppsättning specifika kriterier som fastställts av olika medicinska organisationer, inklusive Världshälsoorganisationen (WHO) och American Heart Association (AHA). För att diagnostiseras med det metabola syndromet bör vanligtvis minst tre av följande fem kriterier vara uppfyllda:
Övervikt eller bukfetma: Detta mäts vanligen med hjälp av midjeomfånget. Mätningarna kan variera något beroende på ditt kön och etnisk bakgrund. Generellt sett anses en midjeomkrets över 102 cm (40 tum) hos män och över 88 cm (35 tum) hos kvinnor som ett kriterium.
Högt blodtryck: En blodtrycksnivå på 140/90 mm Hg eller högre anses vara en riskfaktor. Notera att högt blodtryck i sig kan vara ett allvarligt tillstånd som kräver behandling.
Förhöjda blodsockernivåer: glukosnivåer vid fasta på 7 mmol/l eller högre anses vara en riskfaktor. Detta kan vara ett tecken på prediabetes eller typ 2-diabetes.
Förhöjda triglycerider: Över 1,7
Lågt HDL-kolesterol: Låga nivåer av det “goda” HDL-kolesterolet anses vara en riskfaktor. En nivå av HDL-kolesterol på mindre än 1,0 mmol/l hos män och mindre än 1,3 mmol/l hos kvinnor är en kriterium.
Kan man behandla det metabola syndromet?
Ja, det metabola syndromet kan både förebyggas och behandlas med livsstilsförändringar och i vissa fall medicinsk intervention. Här är några viktiga åtgärder för att förebygga och behandla det metabola syndromet:
Hälsosam kost: Äta en balanserad kost som är rik på frukt, grönsaker, fullkorn, magert protein och hälsosamma fetter kan bidra till att förebygga utvecklingen av det metabola syndromet. Minska konsumtionen av socker, mättat fett och snabba kolhydrater.
Fysisk aktivitet: Regelbunden fysisk aktivitet är avgörande. Sträva efter minst 150 minuter måttlig intensiv träning eller 75 minuter intensiv träning per vecka, enligt rekommendationer från Världshälsoorganisationen (WHO).
Viktkontroll: Om du är överviktig eller lider av fetma är viktnedgång en nyckelfaktor. Även en liten viktnedgång kan ha positiva effekter på riskfaktorer som bukfetma och insulinresistens.
Begränsa alkoholintaget: Måttlig alkoholkonsumtion kan vara en del av en hälsosam livsstil, men överdriven konsumtion kan öka risken för det metabola syndromet. Män bör inte överskrida två standardglas per dag, medan kvinnor inte bör överskrida ett standardglas per dag.
Rökstopp: Rökning är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Att sluta röka kan minska riskerna för det metabola syndromet och dess komplikationer.
Hur skall du göra HÄR OCH NU om du tror du lider av metabola syndromet?
Kontakta Aktivitus för en grundläggande hälsotest. Vi tar sedan fram en åtgärdsplan genom att sätta upp kortsiktiga och långsiktiga mål. Du kommer regelbundet få göra uppföljande hälsotester och ha regelbundna samtal med din hälsocoach. Om det behövs kommer vi kalla in sjukvård och hänvisa till Vårdcentral för vidare utredning. För att komma igång, boka AKTIVITUS LIFE.
Det finns få hälsomarkörer som signifikant har så stor betydelse för din hälsa som blodtryck, blodsocker och blodfetter.
Blodtryck
Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att blodkärlens väggar förändras och med tiden blir de hårdare och mindre elastiska. Detta försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om man inte får det behandlat. Har man högt blodtryck ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och försämrad blodcirkulation i benen. Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck.
Blodsocker
Mätning av koncentration av glukos i blodet görs huvudsakligen för att upptäcka diabetes, eller förstadie till diabetes. Högt blodsocker i kombination med höga blodfetter och högt blodryck är grundläggande komponenter till det så kallade metabola syndromet.
Blodfetter
Kolesterol är normalt förekommande i kroppen. Det behövs i cellernas väggar, som isoleringsmaterial runt nervceller och som råvara för kroppens produktion av vissa hormoner t ex östrogen och testosteron. Kroppen behöver bara lite kolesterol för att fungera. Överskottet lagras i kroppen och leder till bland annat åderförfettning. Att bara mäta totalkolesterol säger inte så mycket om risker då det finns både bra (HDL) och dåligt kolesterol (LDL). Triglycerider är inte kolesterol utan en annan form av fett. Kroppen använder sig av triglycerider som energilager i fettcellerna. Triglycerider kommer från maten men kan också produceras i kroppen när vi tar in mer energi än vad vi gör av med. Både kolhydrater och protein i överskott omvandlas av kroppen till fett. Höga halter av triglycerider finns hos överviktiga och diabetiker. Det är oklart om triglycerider är en direkt riskfaktor eller bara är en markör för andra riskfaktorer.
Forskning visar att hälsosamma matvanor bidrar till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
Hög kolesterolhalt i blodet och övervikt (speciellt bukfetma) är riskmarkörer som kan leda till bland annat hjärt-kärlsjukdom. Bra matvanor och rörelse i vardagen motverkar både övervikt och högt kolesterol. Alla kan minska risken för ohälsa genom att äta bra!
Exempel på goda kostvanor
Välj nyckelhålsmärkta varor i butiken
Välj fullkorn vad gäller pasta, bröd, mjöl och flingor
Låt grönsaker, frukt, fisk och skaldjur dominera under veckan
Byta hårda matfetter till oljor
Byt feta mejerivaror till mindre feta
Ät mindre mängd kött och chark
Dra ner på socker och salt
Tips
Forskning visar också att en aktiv livsstil med regelbunden fysisk aktivitet har en mängd hälsofördelar och kan bidra till att minska risken att dö i förtid. Här är några av de viktigaste fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet:
Minskar risken för kroniska sjukdomar: Fysisk aktivitet har visat sig minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, typ 2-diabetes, högt blodtryck, vissa former av cancer och andra kroniska sjukdomar. Detta beror delvis på att motion kan bidra till att kontrollera vikt, blodtryck och blodsockernivåer.
Främjar hjärt-hälsa: Fysisk aktivitet stärker hjärtat och förbättrar cirkulationen. Det kan också minska nivåerna av dåligt kolesterol (LDL) och öka nivåerna av bra kolesterol (HDL), vilket är viktigt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
Minskad risk för övervikt och fetma: Regelbunden träning hjälper till att kontrollera kroppsvikten genom att öka kaloriförbränningen och bygga muskler.
Förbättrar mentalt välbefinnande: Fysisk aktivitet frigör endorfiner, kroppens naturliga “lyckohormoner”, vilket kan minska stress, ångest och depression samt förbättra humöret och mental klarhet.
Stärker skelett och muskler: Träning, särskilt viktbärande träning som styrketräning, kan öka bentäthet och stärka musklerna, vilket är viktigt för att bibehålla fysisk funktion och minska risken för skador.
Förbättrar sömn: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till bättre sömnkvalitet och minska risken för sömnproblem.
Förlänger livet: Studier har visat att människor som är fysiskt aktiva har en lägre risk att dö i förtid jämfört med de som är inaktiva.
Det är viktigt att notera att du inte behöver vara en elitidrottare för att dra nytta av fysisk aktivitet. En måttlig mängd träning, som promenader, simning eller cykling, kan vara tillräcklig för att förbättra din hälsa och minska risken för tidig död. Det är också viktigt att hitta en typ av fysisk aktivitet som du gillar och kan hålla dig till, eftersom regelbundenhet är nyckeln till långsiktiga hälsofördelar.
Vuxna bör vara fysiskt aktiva 150-300 min/vecka på måttlig intensitet eller minst 75-150 min/vecka på hög intensitet, alternativt en kombination. Utöver pulshöjande aktivitet bör muskelstärkande aktivering genomföras minst 2 dagar/vecka där kroppens större muskelgrupper involveras. Minskat stillasittande har stor betydelse. All rörelse är bra, men svensken behöver röra sig mer.
– Mitt huvudsakliga mål med Aktivitus kost- & träningsprogram IFORM var att ge mig själv chansen till mitt bästa jag när jag fyller 50 😜 & med (idag) exakt en vecka dit 🎉 så måste jag säga att jag är sjukt nöjd!
Lite drygt 12 veckor avklarade & vid avstämningen hos Evelina förra veckan fick jag ett kvitto med guldkant ✨ – kolla siffrorna 10/1 jämfört med -> 14/4:
Vikt 61,6 kg -> 52,9 kg = -8,7 kg
Fettprocent 29% -> 21,5% = -7,5%
Midjemått 80cm -> 68cm = -12cm
Jag är snudd på oförskämt stolt över mina resultat 🫣 & jag mår så BRA 🫀🫁🧠 – jag har dessutom fått till en styrketräningsrutin som heter duga (också en önskan jag hade inför IFORM) 🏋🏻♀️ & jag ÄLSKAR musklerna som jag har börjat ana 🥹 – tack för hjälpen Evelina och Aktivitus 💕 – hey 5️⃣0️⃣ bring it on 🤟 jag är redo! 🕺🏻
– IForm lämpar sig för de flesta skulle jag säga. Om man kan tänka sig att gå lite utanför sin bekvämlighetszon så finns stora vinster att hämta med liten insats. Faktiskt. Nu kan jag summera efter 16 veckor i programmet att jag stabiliserat på en minskning av fem procentenheters fett ner till den “atletiska” nivån, samt att jag tappat 8% i total kroppsvikt.
1. Vad har varit den största utmaningen för dig med Iform?
Att faktiskt tro att det fungerar och våga lita på programmet. Som femtioåring var jag skeptisk att det egentligen skulle gå att ändra på något när det gäller kropp och prestation. Kanske nåt kilo där och nån fettprocent här.
2. Vad tycker du om kostupplägget?
Enkelt och med bra mättnadskänsla genom hela programmet. Ingen hunger eller sötsug, vilket varit befriande.
3. Vad tycker du om styrketräningen?
Mycket bra och något jag kommer fortsätta med också.
4. Hur fungerar det för dig att tappa i vikt och fett% och samtidigt orka med ett träningsupplägg med fokus på kondition och uthållighet?
Över förväntan, skulle jag säga. På väg in i vecka fyra fem märkte jag att energidepåerna var tömda och jag kunde känna mig riktigt hungrig efter ett pass. Med coaching och smärre justeringar i kostplan inför kommande veckor hittade jag ett sätt där mer energiplanering funkade inför krävande pass (högintensiva med Zon3 och Zon4).
5. För vem lämpar sig bäst Aktivitus Iform tycker du?
iForm lämpar sig för de flesta skulle jag säga. Om man kan tänka sig att gå lite utanför sin bekvämlighetszon så finns stora vinster att hämta med liten insats. Faktiskt. Jag ville att känslan av att vara vältränad skulle synas både i spegeln och på vågen. Jag hade provat olika hemkurer som periodisk fasta och LCHF, men med viktnedgång som enda resultat. Varken förbättring av viktprocent eller prestationsresultat uppnåddes.
Nu kan jag summera efter 16 veckor i programmet att jag stabiliserat på en minskning av fem procentenheters fett ner till den “atletiska” nivån, samt att jag tappat 8% i total kroppsvikt.
6. Vad är din nästa stora utmaning framöver?
Sänka mina tider på halvmarathon och anmäla mig till ett lopp på 21km och genomföra det under mina personbästa tider.
På löpningen har jag med samma puls flyttat tröskelfarten från 5:25 till 4:35 och på cykel har jag med samma puls flyttat mitt watt/kg från 2,5 till 3,27!
Ja hur gick det nu då med testerna….. 🎉🍾🤩
Jag har alltså under 4 månader blivit coachad av @coachjuno på @aktivitus via Aktivitus Membership. Det har varit fokus på grundträning men samtidigt har jag även kört @aktivitus_iform, som är ett kostupplägg för att fördela om lite och få en mer atletisk kropp som klarar träningen bättre. Nu var ju inte jag i kass form men det fanns lite att jobba på. Och testerna visade det jag hade på känn, faktiskt ännu bättre:
På löpningen har jag med samma puls flyttat tröskelfarten från 5:25 till 4:35
På cykel har jag med samma puls flyttat mitt watt/kg från 2,5 till 3,27
Och inte nog med det så har jag byggt på mig 0,5 kg muskler och samtidigt skalat bort 10% med fett.
– Eftersom programmet är så individuellt och om man har en så lyhörd coach som jag hade, så tycker jag att alla kan köra Aktivitus Iform.
Aktivitus utvärderar alltid våra program och denna gång fick Marcus Sundberg svara på våra frågor.
4,5 månader har gått sedan du avslutade din iFormresa. Vad är dina spontana reflektioner kring din tid när du körde iForm?
Att det funkade så bra som det gjorde, vilket jag inte trodde innan jag startade. Sen att jag också kunde fortsätta med min “egna” cykelträning samtidigt var ju grymt bra. Mycket handlade om att coach Gusten gjorde justeringar i intaget då jag dippade rejält i energi.
Vad har varit den största utmaningen efter att du avslutat iForm?
Faktiskt knappt några utmaningar alls. Möjligen att jag kände en viss tomhet efteråt eftersom jag gillar rejäla utmaningar (vilket Iform var) och att perioden var över.
Hur har du hanterat kosten efter iForm? Vilka strategier har du tagit med dig från iForms kostupplägg?
Ganska enkelt, jag har fortsatt äta samma mat som under perioden. Jag väger dock inte maten. Anledningen är att jag har under många år haft problem med magen, men med denna typ av kost så har både mage och tarmar blivit helt återställda. Hade även små utslag på huden som också försvann i och med den nya kosthållningen. Att jag också har kunnat fortsatt träna den stora mängd utan att vara skadad eller inflammerad beror garanterat på den högoktaniga kosten.
Hur har styrketräning/konditionsträningen gått efter iForm? Hur fortsatte du din resa?
Styrketräningen har jag fortsatt med. Jag har ju blivit stark! Så kul! Men powerwalken har jag slutat med. Jag tyckte verkligen inte om det, varken före, under eller efter. Jag har däremot kopplat på en cykelcoach från Aktivitus (Oliver) som har snickrat ihop ett schema med fyra cykelpass samt tre styrkepass i gymmet per vecka. Det är ambitiöst program för en glad 54-årig motionär, men samtidigt roligt att kunna ändra en medelålders kropp på ett så påtagligt sätt.
Vilka aspekter från iFormupplägget saknar du i din nuvarande vardag?
Möjligen min rippade mage, haha! Allvarligt talat saknar jag inget. Jag har tagit med mig delar som jag vet att jag mår bra av, vilket är nästan allt från Iformupplägget.
För vem lämpar sig bäst Aktivitus iForm tycker du?
Eftersom programmet är så individuellt och om man har en så lyhörd coach som jag hade, så tycker jag att alla kan köra Iform. Det handlar bara om att lyssna på sin kropp, prata hur man känner för sin coach och göra sitt bästa, även om det kan vara tungt ibland. Resultatet är ju värt allt. Jag är en pigg, stark och tränad 54-åring som mår bra av både kosten och träningen. Fler borde pröva!
Jag är så glad att jag hoppade på Aktivitus Iform. Det har verkligen förbättrat mitt mående och gett mig superfina resultat!
Vad har varit den största utmaningen för dig med Iform?
Den största utmaningen med Iform var nog att få till mellanmålen och om jag var iväg, att då få med mig matlådor men jag trodde nog att det skulle bli en större utmaning än det faktiskt blev. Jag gick in i det helhjärtat och med rätt inställning var det inte så påfrestande som jag trodde utan ganska skönt att veta vad man ska äta och när man ska göra det, samma gällde träningen, jag slapp tänka så mycket själv utan följde mitt schema, något som annars kan vara ganska tidskrävande att planera som småbarnsförälder.
Det blev också en boost att fortsätta när jag framförallt kände resultat ganska snabbt i mitt mående, med mer energi och bättre känsla i kroppen.
Det här med att väga maten trodde jag också skulle bli jobbigare, men ganska snabbt kommer man in i det också. Och även fast jag inte väger det jag äter idag så har jag ändå det med mig när jag lagar mat, hur ett mål ska se ut på ett ungefär!
Vad tycker du om kostupplägget?
Kosten jag åt gick snabbt att laga och var god och kändes fräsch.
Är det något man tycker mer om kan man ju äta det oftare vilket jag gjorde, kyckling, fisk och ägg var det protein jag åt mest.
Mellanmålen tyckte jag också mycket om! Jag hade en del frukt i mitt program vilket jag brukade passa på att ta i samband med mellanmålen, jordnötssmör och banan, eller kvarg toppad med
Lite frukt och bär, mums!
Vad tycker du om styrketräningen?
Jag har inte tränat supermycket styrketräning innan vilket kändes både kul men även utmanande att börja med och det visade sig passa mig toppen! Det kombinerat med dagliga promenader var verkligen min grej och det kommer jag absolut fortsätta med.
Hur fungerar det för dig att tappa i vikt och fett% och samtidigt orka med ett träningsupplägg med fokus på kondition och uthållighet?
Jag upplever att det funkade väldigt bra! Kaloriunderskottet var lagom balanserat och jag kände alltid att jag hade energi i kroppen. Vid de få tillfällen jag kände mig energifattig tog jag bara ett extra mellanmål.
För vem lämpar sig bäst Aktivitus Iform tycker du?
Jag är så glad att jag hoppade på Aktivitus iform. Det har verkligen förbättrat mitt mående och gett mig superfina resultat!
Jag har aldrig tidigare gjort något liknande och var inte helt säker på att det här var min grej men Evelina har varit fantastisk lyhörd och lyssnat av mig och lagt upp programmet så att det passat mig och mitt liv. Och framförallt känns det hållbart i längden, jag har nu en mycket bättre bild av vad jag behöver för typ av kost och träning för att må bra. Och trots att jag inte lever så strikt som under programmet så har jag fortsatt i samma goda vanor som jag fått av iform, därför skulle jag säga att iform passar alla! Från en relativt otränad småbarnsförälder som jag själv till en långt mer tränad person. Det kan vara en kickstart för att komma igång eller en pepp längs vägen eller kanske något man gör för att ta sig till en mer specifik plats. Oavsett är det en fin investering i sig själv!
Vad är din nästa stora utmaning framöver?
Programmet har gett mig en grym grund så att fortsätta med bra kost och träning känns som en självklarhet. Det svåra nu framöver känner jag ligger i att ta träningen till nästa nivå och att på egen hand klara av att pusha mig själv framåt för fortsatta resultat.
– Kombinationen med iForm och Membership har varit väldigt lyckad och helt avgörande för Jesper för att kunna ta sig över en platå i utvecklingen och nå en helt ny prestationsnivå. Jesper Olsson har kört Membership med mig i drygt ett år och gjort små förbättringar hela tiden på löpningen men det var först när han kopplade på iForm som tillägg till Membership som den verkliga utvecklingen kom, både kroppsligt och prestationsmässigt. Tycker den utvecklingen är imponerande och värd att lyfta fram som ett gott exempel på att iForm även kan vara ett verktyg för att optimera prestationen.
Så här kommenterar Iformcoach Evelina Järvinen Jespers resultat:
– Vi såg en utmaning i Jespers Diabetes men samtidigt också en möjlighet att påverka viktiga hälsoparametrar och skapa ett stabilare blodsocker. Det är ju en sak att bli mer vältränad men när man ser effekter på hälsan blir man ju extra nöjd!
Vi gav Jesper möjlighet att med egna ord berätta om hans erfarenheter av Aktivitus Iform som han kört i kombination med hans vanliga kondition- och uthållighetsträning.
Vad har varit den största utmaningen för dig med Iform?
Som Typ1 diabetiker trodde jag att det skulle bli väldiga utmaningar med mitt blodsocker. Det visade fungera otroligt bra, bättre än någonsin till och med. Den största utmaningen var att bryta sina egna mönster och vanor. Man är van vid att äta och träna på ett visst sätt och kan ha fördomar mot andra sätt. Det finns mycket man kan lära sig om sig själv och saker att ta med sig.
Vad tycker du om kostupplägget? Maten är enkel och god. Den går snabbt att laga och är varierad. Hittar man något man tycker är extra gott kan man äta mer av det. Jag åt exempelvis mycket bananpannkakor och kaseinproteinsfluff med bär som mellanmål. Det jobbiga kan vara att väga maten men det gör man för att uppnå önskat resultat. Jag åt mycket broccoli, blomkål, vitkål och rödbetor för mer mättnad än ”vanliga” grönsaker t.ex isbergssallad. Jag mådde väldigt bra av den periodiska fastan som var och även de fasta tiderna med mellanmål mellan måltiderna.
Vad tycker du om styrketräningen? Jag tycker styrketräningen gav väldigt bra resultat men jag tycker generellt sett mer om konditionsträning. Jag märkte tydligt vilken skillnad kontinuitet ger.
Hur fungerar det för dig att tappa i vikt och fett% och samtidigt orka med ett träningsupplägg med fokus på kondition och uthållighet? Jag försökte att hålla uppe kontinuiteten genom att tillföra kolhydrater i inför/ under hårda och långa pass.I början upplevde jag att det var tufft med konditionsträningen pga att jag var ovan med styrketräningen och jag fick mycket träningsvärk. Efter ett tag blev styrkan uppdelad mellan överkropp / ben vilket gjorde att jag kunde placera passen så att jag var piggare i benen på hårdare löppass. Jag försökte även hålla igen någon procent på alla pass för att bibehålla hög kontinuitet.
För vem lämpar sig bäst Aktivitus Iform tycker du? Vem som helst som vill ta tag i sin hälsa, oavsett vilken ambitionsnivå man har med träning. Var och varannan person kallar sig ”PT” eller ”kostrådgivare” idag men vill man köra på något som fungerar och som jag tror kommer fungera mer långsiktigt är det detta man ska köra!
Vad är din nästa stora utmaning framöver? Att hålla i de goda vanorna jag skapat. 2023/2024 genomför jag en Svensk Klassiker.
