Varför håller landsvägscyklister i utbrytningarna inte hela vägen? Varför blir det nästan alltid en stor klungspurt på de platta etapperna på de stora etapploppen? Hur kan en motionär cykla Vätternrundans 30 mil med 45 km/h i snittfart? Varför lägger de stora teamen hundratals miljoner på forskning i vindtunnlar och på velodromer? Hela det taktiska spelet i cykelsport på landsväg grundas i fysikens lagar. Det hela stavas AERODYNAMIK.
Grundläggande fakta:
Om hastigheten dubblas, fyrdubblas luftmotståndskraften. Luftmotstånd är nämligen proportionellt mot kvadraten av hastigheten.
Förklaring:
Luftmotstånd (även kallat aerodynamiskt motstånd) är en kraft som uppstår när ett föremål rör sig genom en vätska, i detta fall luft. Denna kraft motverkar föremålets rörelse. Luftmotståndets storlek beror på flera faktorer, bland annat:
•Hastighet: Ju högre hastighet, desto större luftmotstånd.
•Luftens densitet: Vid lägre temperaturer och högre tryck är luften tätare, vilket ökar luftmotståndet.
•Föremålets form: Strömlinjeformade föremål har lägre luftmotstånd än föremål med en mer kubisk form.
•Föremålets area: Ju större area som möter luften, desto större luftmotstånd.
Matematiskt kan luftmotståndet beskrivas som:
F = 0,5 * ρ * v² * Cd * A
Där: F = Luftmotståndsreaktionen, ρ = Luftens densitet, v = Hastigheten, Cd = Luftmotståndskoefficienten (beror på föremålets form), A = Referensarean.
En nyligen publicerad studie i Journal of Wind Engineering and Industrial Aerodynamics visar intressanta och visserligen redan undersöka resultat på besparingarna i kraft och energi som cyklister får i en klunga. Dessa besparingar är till och med större än tidigare antaganden. Studien beskriver också ”dragforces” i olika mindre grupper. Tex lagtempo på 3-4 cyklister där ”dragforce” nästan halveras från första cyklist till tredje cyklist.
Man fann oväntat lågt luftmotstånd om man ligger ”in the middle of the pack”. Ligger man i ”sweetspot” är luftmotståndet ca 5% av luftmotståndet för en cyklist som drar/cyklar ensam. Det kan också översätts som att den relativa hastigheten på cyklisterna i ”sweetspot” är 4,5-3,2 gånger lägre än cyklisterna i täten på klungan.
Detta är alltså förklaringen till att ingen helst vill/orkar ligga först i en klunga och att det praktiskt taget är omöjligt att bli avhängd ur en stor klunga om det är platt förutsatt at den är tätt packad. Detta är också hemligheten bakom varför det går att cykla Sub7 på Vättern med en grupp som är samkörd och kan ligga tätt utan att någon behöver vara elitcyklist.
Går det uppför finns det ytterligare krafter som påverkar och då är det en fördel att vara lätt. Men det är en annan historia.
På Aktivitus tar vi alltid fasta på fakta och forskning och
i våra grupplösningar för
Sub-grupper på
Vätternrundan ingår föreläsningar och praktisk träning i klungkörning med erfarna coacher. Där ingår också kravanalys kontra gruppens kapacitet och hur gruppen skall fördela sina resurser för att nå uppsatt mål.
