OPTIMERA TID PÅ VO2MAX MED BOSSI-INTERVALLER MED VARIERAD INTENSITET

Försök av visar att intervaller med varierad intensitet ger betydligt mer tid på eller nära VO2max jämfört med lika långa intervaller med jämn intensitet.

Enligt en artikel i HIIT Science av Artur Bossi lyckades idrottare få 410 sekunder jämfört med 286 sekunder när man varierade intensitet. Upplägget var ganska enkelt. Kör 5 minuters intervaller med 2,5 minuters vila på antingen samma effekt eller 5 minuters intervall där man kör 30 sekunder lite hårdare och 1 min lite lugnare än om man kört 5 min på samma effekt. Det fina med upplägget var också att passet inte upplevdes tuffare (RPE), inte gav högre laktatvärden eller högre puls. Vilket tyder på att återhämtningen inte skulle vara längre än annars.

Rätt intensitet i denna typ av intervall ligger på något som förkortas MAP (maximal aerobic power) och motsvarar den lägsta fart/watt som krävs för att man skall använda 100% av sitt VO2max. I praktiken motsvarar det en intensitet som man skulle kunna hålla i 3-4 minuter, lite beroende på hur anaerobt tränad man är. Eller den effekt man når under sista minuten av ett VO2max-test på Aktivitus.

Ännu bättre resultat har fler forskare funnit, tex Rönnestad och Almquist men i de studierna har alla pass körts till utmattning. I Bossis upplägg körs passen på en intensitet som ligger en bit från utmattning. Den som kör passet skall kunna köra 1-2 intervaller till på samma belastning och detta gör det intressant då pass till utmattning inte kan användas i praktiken mer än under korta försöksperioder.

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

TILLBAKA I SKOLBÄNKEN – ARBETSFYSIOLOGI

VI REDER UT BEGREPPEN KRING ATP, TYP1/TYP2 MUSKELFIBRER, CITRONSYRACYKELN OCH MITOKONDRIER.

Vad är mitokondrier för något?

Mitokondrier är små organeller som finns i cellerna i kroppen. De har en viktig roll i produktionen av ATP, den huvudsakliga energiformen i kroppen. ATP produceras genom citroncykeln och elektrontransportkedjan, två metaboliska processer som äger rum i mitokondrierna.
Mitokondrier har också en viktig roll i andra processer, såsom fettoxidation och apoptos (programmerad celldöd). De har också en viktig roll i att reglera kroppens energibalans och i att reglera kroppstemperaturen.
Mitokondrier har sin egen DNA och kan replikera sig själva. De är inte bundna till kärnan i cellen, utan de har sin egen struktur och kan fungera självständigt. Mitokondrier är viktiga för att cellerna ska fungera optimalt och för att kroppen ska kunna producera ATP och andra metaboliska produkter.

Vad är citronsyracykeln?

Citronsyracykeln, även känd som den andra stegen i ämnesomsättningen, är en serie biologiska reaktioner som äger rum i mitokondrierna, de organeller som finns i många celler och som är ansvariga för att producera ATP. Citronsyracykeln börjar med att en molekyl av citronsyra, som är en komponent av fett och glukosmetabolismen, ombildas till en molekyl av den föreningen kallad oxaloacetat. Under citronsyracykeln ombildas oxaloacetat successivt till andra föreningar, och vid varje steg frigörs en mängd energi som lagras i form av ATP. Citronsyracykeln är en viktig källa till ATP för många celler, inklusive muskelceller, nervceller, och levern.

Vad är fettoxidation och kolhydratoxidation?

Fettoxidation och kolhydratoxidation är två olika metaboliska processer som kroppen använder för att producera ATP, den huvudsakliga energiformen i kroppen. Fettoxidation innebär omvandlingen av fettsyror till ATP genom en process som involverar citroncykeln och elektrontransportkedjan. Kolhydratoxidation innebär omvandlingen av kolhydrater till ATP genom glykolysen, citroncykeln och elektrontransportkedjan.
Fettoxidation är en långsamare process än kolhydratoxidation, men det ger mer ATP per gram fett än vad kolhydratoxidation gör. Därför kan fettoxidation vara ett mer effektivt sätt att producera ATP under långvarig fysisk aktivitet. Kolhydratoxidation, å andra sidan, ger snabbare energiproduktion och är viktigt för att tillgodose energibehovet under högintensiv fysisk aktivitet.
Både fettoxidation och kolhydratoxidation är viktiga för att tillgodose kroppens energibehov och de spelar olika roller beroende på typen av fysisk aktivitet. Fettoxidation är viktigare för långvarig fysisk aktivitet, medan kolhydratoxidation är viktigare för högintensiv fysisk aktivitet.

Vad är snabba och långsamma muskelfibrer?

Muskelfibrer är de celler i musklerna som är ansvariga för muskelkontraktion. Det finns två huvudtyper av muskelfibrer: snabba och långsamma.
Snabba muskelfibrer är specialiserade för att producera kraftig och explosiv muskelkontraktion. De är rika på ATP och använder kolhydratoxidation som sin huvudsakliga energikälla. Snabba muskelfibrer är därför viktiga för aktiviteter som kräver kraft och snabbhet, såsom sprintning och hopp.
Långsamma muskelfibrer är specialiserade för uthållighet och kan producera muskelkontraktion under långa perioder. De är rika på mitokondrier och använder fettoxidation som sin huvudsakliga energikälla. Långsamma muskelfibrer är därför viktiga för långvarig fysisk aktivitet, såsom marathonlöpning och cykling.
Muskelfibrerna är olika specialiserade och kan inte ersätta varandra. För att kroppen ska fungera optimalt är det viktigt att ha en bra balans mellan de olika typerna av muskelfibrer. Träning kan påverka fördelningen av muskelfibrer och kan hjälpa till att förbättra prestationsförmågan.

Vad är ATP

ATP, eller adenosintrifosfat, är en nukleotid som fungerar som den primära formen av kemisk energi i de flesta celler. ATP bildas genom metabolismen av näringsämnen som glukos och fett, och det används sedan av cellerna för att utföra olika funktioner som att kontrahera muskler, pumpa syre och andra ämnen genom kroppen, och för att reglera många andra biologiska processer. ATP är också involverat i många reaktioner som kräver energi, såsom att bryta ner maten vi äter till mindre molekyler som kan användas av kroppen.

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

30/15-INTERVALL FÖR ÖKAD PRESTATION

30/15-INTERVALL PÅ CYKEL, EFFEKTIV TRÄNING PÅ KORT TID.

En populär typ av intervallträning för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) är att köra 4-5 min väldigt hårt och vila ungefär lika länge samt upprepa detta 4 ggr. Norsk forskning genom bl.a. Rönnestad har dock på både otränade och elitcyklister lyckats påvisa att ett annat typ av upplägg på samma tema ger bättre resultat mätt i watt man orkar trycka ur sig under 30 sek och ända upp till 40 min. Samt bättre effekt på just VO2max! Forskarna jämförde de klassiska långa intervallerna på 5 minuter med korta intervaller i 3 set om 13 stycken 30 sek arbete med 15 sekunder vila mellan. Studien pågick i 10 veckor med två intervallpass i veckan plus 2-3 lågintensiva pass i båda försöksgrupperna.

Passet är väldigt ansträngande så man får vara beredd att ta i! Det är också av största vikt att intensiteten blir exakt där du vill ha den. Kör du för hårt kommer du inte orka och du får fel träningsbelastning och kör du för lätt uteblir effekten och det blir slöseri med din tid. Vi rekommenderar en så kallad smartbike för detta pass för optimalt resultat.

Effekten i watt skall under 30 sek-intervallen ligga på den watt du orkar prestera under en 5 min lång maxinsats. Alltså din CP (critical power 5 min). Eller den lägsta watt som belastar ditt VO2max 100%. På vilan skall du i 15 sekunder köra på halva den effekt som du körde på i 30 sekunder. Och detta skall upprepas 13 ggr i rad följt av setvila 5 min samt upprepas 3 ggr. Värm upp 10 min på medelhög intensitet (50% FTP) samt varva ner 5 min på samma watt som du värmde upp på.

I studien körde man två intervall-pass i veckan blandat med lågintensiv träning.

Dessa två studier som styrker intervallformen är gjorda på cyklister men troligtvis får man liknande effekter på andra konditionssporter som har en kravprofil med växlande intensitet och mycket anaerobt arbete. MEN, man skall ha i åtanke att cykling är väldigt skonsamt mot kroppen och därmed är skaderisken betydligt lägre än till exempel löpning. Så mkt talar för att många skulle skada sig om man satte i system att träna väldigt mkt av denna intervallformen om man inte är väldigt van med intervallträning i hög fart.

Short intervals induce superior training adaptations compared with long intervals in cyclists – an effort-matched approach

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

MISSA INTE DETTA OM  PULSBASERAD TRÄNING

PULSBASERAD TRÄNING – THE PROS AND CONS

Pulsmätning har sen många år tillbaka varit ett enkelt och relativt billigt hjälpmedel i träning för att mäta intensitet. Liksom fart är intensitetszonerna efter puls också extremt individuella.

Statistiska modeller som att din maxpuls är 220 minus din ålder fungerar som snittvärde på större grupper. En för enskild individ kan avvikelsen vara extremt hög. Liksom för intensitet efter fart finns statistiskt indelade zoner, men du gör bäst i att ta hänsyn till just dina zoner som du finner i ditt testresultat från tröskeltestet med laktatmätning.

Viktigt att förstå med puls som styrmedel vid träning är att till skillnad från exempelvis Wattmätning så är pulsen ett resultat av vad som har skett i kroppen. Pulsen, hjärtats slagfrekvens, är reaktiv och ökar när efterfrågan på syre ökar. Pulsmätning kan endast återge intensitet inom de Aeroba (syresatta) träningszonerna, medans pulsmätning blir i princip oanvändbar vid Anaerob (explosiv) träning.

Pulsen påverkas även av andra ’styrsystem’ i kroppen samt yttre faktorer. Vid hög värme kommer du att ha en ökad puls på samma faktiska belastning. Vi svalare temperaturer kan pulsen ligga lägre. Under tidiga morgnar har man i regel lägre puls än under eftermiddagarna. Vid vätskebrist har man i regel också en förhöjd puls. Andra yttre faktorer som ger dig extra pulsslag kan vara hård vind, hög musik mm.

Under ett träningspass på konstant belastning kommer pulsen att succesivt öka något. Upp till 6-7h arbete på konstant belastning kan pulsen öka med 5-10 slag. Det kallas för pulsdrift. Hur mycket pulsdrift man har är individuellt och beror även på hur utmattad du är. Efter 6-7h ihållande arbete blir pulsdriften i regel negativ, dvs. den går ner på samma konstanta belastning. Efter ca 24h eller mer kommer pulsen ligga lägre än normalläge på samma belastning.

Vid infektioner, förkylning, hög stress eller sömnbrist kommer du ha förhöjd puls. Vid förhöjd puls i dessa tillstånd är det lätt att tro att man får jättebra träning då pulsen är högre än normalt. Men så är inte fallet. Oftast är farten lägre när pulsen är ovanligt hög. Den upplevda ansträngningen känns högre/jobbigare på farter och belastningar som normalt skulle kännas ok.

När du förbättrar din kapacitet och tröskelvärden räknat i fart/effekt är det inte alltid att det innebär att din tröskelpuls på anaerob tröskel (AT) höjs. Den kan till och med bli lägre när du kommer i riktigt bra form. Det märker du när farten är hög, belastningen upplevs som den ska men att pulsen är lägre.

Om pulsen är svår att få upp, farten sämre än vad den borde och den upplevda ansträngningen känns betydligt värre än vanligt är det en signal på överträning. Tillfällig överträning är inte farligt och ibland något man vill åstadkomma. Men ett ihållande övertränat tillstånd kommer inte att göra dig bättre. Vila hela dagar och därefter kör du endast lätta kortare lågintensiva pass tills du känner att kroppen är tillbaka.

Under perioder med hög träningsbelastning, framför allt med mycket volym/distansträning kan pulsen vara lägre än normalt och upplevas svår att få upp. Men så länge farten är på normala nivåer eller bättre och upplevd ansträngning är på normal nivå så är träningsbelastningen hög och bra.

ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

TIPS FÖR DIG SOM SNABBT BLIR UTTRÅKAD PÅ CYKELN

KORT OCH HÅRT ELLER LUGNT OCH LÄNGE?

En studie från 2016 av Gibala m.fl. visar intressanta resultat på otränade personer, män i detta fallet.

3 gånger 20 sek med maximal intensitet (+500 Watt) varvat med 2 min aktiv vila (50W) gav samma resultat som kontinuerlig träning på 70% av maxpuls (ca 110W) i 45 min. Med samma resultat avses insulinkänslighet,  VO2max, och mitokondrietäthet. De två sistnämnda är stark kopplat till uthållighet. I klartext alltså förmåga att arbeta länge utan att bli trött. Båda passen kördes 3 gånger i veckan i 12 veckor.

 

 
Slutsatser

Tolv veckors kort intensiv intervallträning på cykel förbättrade cardio-metabolisk hälsa  i samma utsträckning som traditionell uthållighetsträning hos inaktiva män, trots en fem gånger lägre träningsvolym. Syreupptagningsförmåga gick upp hela 19% i båda grupperna.

 
Vad betyder detta för dig?
Om du är beredd att ta i ordentligt kan du minimera tiden du lägger på din träning. Men kom i håg att skaderisken är hög om du är helt ovan. Till och med på cykel. Denna träning skall INTE köras på löpning. Är du även intresserad av att bli en bättre cyklist bör du överväga längre pass för bättre arbetsekonomi och ökad uthållighet. Men som en quick-fix och brutal kickstart kan det vara värt att prova.
 
 
ANVÄND DITT FRISKVÅRDSBIDRAG Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

HACK FÖR ÖKAD TRÄNINGSMOTIVATION

10 sätt att öka motivationen till träning

  1. Anmäl dig till ett lopp, gärna långt fram i tiden men också i närtid.
  2. Påminna dig  själv och andra ofta om de mål du satt upp.
  3. Träna med andra.
  4. Testa nya träningspass.
  5. Sätt igång och gör något väldigt enkelt. Att skapa en rutin kan vara nog så svår så gör det enkelt för dig. När du fått rutin på den enkla saken kan du byta ut den mot något mer utmanande.
  6. Sätta upp resultat, process och prestationsmål. Och lär dig skilja på dem.
  7. Testa nya träningsformer.
  8. Testa helt nytt och omvänt träningsupplägg.
  9. Köp prylar. Det är roligare att träna på bra grejor och se snygg ut än tvärtom.
  10. Boka ett besök på Aktivitus. 100% garanterat träningspepp och motivation!
Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

10 sätt att optimera dina chanser att vinna race på Zwift

10 sätt att optimera dina chanser att vinna race på Zwift

  1. Anmäl dig till lopp som passar din profil. Är du grym på kort spurt eller mer av en diesel?
  2. Förbered din “paincave” i förväg. Lämna den i det skick du vill hitta den nästa gång. Du kommer inte hinna leta efter prylar sannolikt. Värm upp i tid. Om loppet startar 19.00 sitter du på cykeln senast 18:50.
  3. Var mentalt inställd på att kör på MAX första 30-60 sekunderna. Det gör alla och det gör lika ont i benen på alla som på dig.
  4. Spara spara och spara. Lär dig vad som krävs som minst i w/kg för att inte bli avhängd.
  5. Åk inte jojo i klungan. Så fort du hamnar först kommer du kastas bakåt och få jobba hårdare för att ta dig tillbaka.
  6. Innan korta backar trampar du på extra i 5-10 sek och sedan släpper av in i backen och “surfar med” på din fart.
  7. Om du är i en grupp på max 5 pers på slutet kan det löna sig med kilometer-attack. Dina medtävlare kommer tvivla och “titta” på varandra. Du kan få det försprång som räcker för att hålla undan. Är ni större grupp fungerar aldrig denna taktik.
  8. I en klassisk spurt på 200-400 meter skall du långsamt öka farten ihop med klungan men samtidigt ligga så långt bak som möjligt. Med 200-300 meter kvar kör du max och kommer förhoppningsvis få “slangbellaefffekt” genom klungan. Man kan nästan aldrig vinna en spurt om man sitter först i en klunga när spurten dras igång. I bästa av världar startar du din spurt några sekunder före alla andra och då från “sista rulle”!
  9. 9,5 av 10 Zwiftrace avgörs genom en spurt. Så träna din spurt och lär dig spara kraft och åka med i klungan utan att spendera onödig energi så du är fräsch på slutet och framför allt inte avhängd… Spurten tränas bäst genom att öka din explosiva styrka samt din anaeroba uthållighet.
  10. Zwifts bästa PU (Powerup) är Aerohjälmen, den är nödvändig du om du skall vinna en spurt eller en lång kilometer-attack. Aerohjälmen ger dig 25% lägre luftmotstånd i 15 sekunder.
Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

Därför skall du tänka annorlunda om barn och ungdomars uthållighetsträning

DÄRFÖR SKALL DU TÄNKA ANNORLUNDA OM BARN OCH UNGDOMARS KONDITIONSTRÄNING

Barn utvecklas i takt med att de växer och forskning visar att det inte blir någon skillnad i hur deras kondition (VO2max) ändras över tid oavsett om de bara är normalt fysiskt aktiva eller tränar med stor volym och intensitet. Det kan vara frestande att lägg samma träningstänk på de unga som på vuxna med periodisering, intervaller och långa distanspass. Men i stället skall man i de unga åren fokusera mer på teknik, styrka, rörlighet och motorik. Barn och ungdomar svarar bra på styrketräning och inlärning av motorik sker som bäst och enklast i unga år.

En nyligen publicerad norsk studie visade att oavsett om försöksgruppen som var 40 personer mellan 12-15 år tränade längdåkning eller deltog i olika bollsporter utvecklades deras kondition på samma sätt. Studien visade att stora mängder konditionsträning inte gav någon extra effekt utöver den som åstadkoms bara genom att växa och vara fysiskt aktiv. Konditionsutvecklingen genom puberteten såg likadan ut mellan de olika grupperna, både för killar och tjejer.

De som hade högsta värdena på VO2max var skidåkarna men de hade det både innan och efter men med samma skillnader. Troligtvis hade de bättre kondition pga genetiska fördelar redan från början som gjort att de valt skidåkning resonerar forskarna.

Longitudinal changes in maximal oxygen uptake in adolescent girls and boys with different training backgrounds

Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

TA DET LUGNT UTFÖR

TA DET LUGNT UTFÖR SÅ KAN DU TJÄNA TID I SKOGEN

David Sundström, doktor i sportteknologi på Mittuniversitetet, undersökte vältränade löpare på löpband. De fick springa i två olika hastigheter (tävlingsfart och lugn fart) på plan mark, 5% samt 10% nerförsbacke. Vid 5% var det mer energieffektivt att hålla den högre farten men vid 10% nerförsbacke blev det mer kostsamt med hög än låg fart. Hur mkt det spelar roll beror på länden på backarna samt löparens kapacitet. Ju längre tid det tar att komma i mål desto mer tjänar man på att ta det lugnt nerför. Detta då energikostnaden bli ett allt större problem ju längre tid man är ute i spåret. Testerna är gjorda med infraröda kameror som mäter rörelsemönstret.

Runners adapt different lower-limb movement patterns with respect to different speeds and downhill slopes

Läs mer om våra tester här LÄS MER OM COACHING HÄR BOKA ETT BESÖK HÄR

Thereze Unogård

Thereze Unogård har genomfört 16 veckor av Aktivitus Iform och här är hennes tankar.

Varför IFORM?

– Behövde en nystart och fick tips om IForm. Har försökt på egen hand gå ner några kilo men inte riktigt lyckats. Blev nyfiken på konceptet då det handlar om så mycket mer än att gå ner i vikt. Jag har alltid ätit ganska stora portioner av frukost, lunch och middag men nästan aldrig mellanmål. Löst hunger många gånger med att ta någon smörgås etc.

Kosten

– Jag tyckte det var jätteskönt att ha ett tydligt schema vad jag skulle äta & när jag skulle äta det. Blev positivt överraskad av att jag höll så jämn energinivå, mycket tack vare mellanmålen. Jag har fått ett helt annat sätt att äta; mindre portioner och oftare. Jag var rädd att jag skulle sakna min frukost, särskilt bröd, men det har vägt upp att bara behöva fixa en proteinshake på morgonen mitt i morgonruschen, vilket har varit skönt. Lite ovant att planera så mycket i början, såsom matinköp men jag kom in det ganska snabbt. Väga maten var viktigt för i början var jag ovan av hur mycket/lite jag fick äta. Detta blev också en vanesak till slut.  Viss mat var mindre rolig att äta men det gick bra. Fetaosten har räddat många måltider 😊

Styrketräningen

– Jag har aldrig tränat särskilt mycket styrketräning på gymmet. Men denna gång ville jag ge det en chans. För mig blev det varierad styrketräning på gymmet blandat med gruppträningspass där styrka ingick. Plus att jag köpte hem hantlar så kunde träna de dagar jag inte kom iväg till gymmet. Att se och känna en förändring gav en väldig kick.

Konditionsträningen

– Jag bytte ut de flesta powerwalk passen mot löpning eller gruppträningspass på gymmet med mycket cardio, mest för att jag älskar löpning och gruppträning. För mig var särskilt löpningen lättillgängligt och tidseffektivt.  Jag var noga med att äta lite extra kolhydrater på lunchen om jag skulle löpträna på eftermiddagen. Om jag tränade ett tuffare konditionspass innan lunch åt jag ett lättare mellanmål före, för att orka.  Nu märker jag att all slags konditionsträning går lättare vilket är jättekul!

Jag är supernöjd med Iform och rekommenderarar det verkligen! Jag hade aldrig klarat det på egen hand 😊

//Thereze Unogård, Stockholm

TILLBAKA TILL AKTIVITUS IFORM…

X