|
PROAKTIVT ELLER REAKTIVT HÄLSOARBETE?
Jag får emellanåt frågan – mäter ni på Aktivitus leverprover, njurfunktion eller andra fördjupade blodanalyser på era hälsotester? Svaret är nej.
Vi arbetar proaktivt med hälsopromotion, inte reaktivt för att hindra ohälsa och framför allt inte med sjukvårdsinsatser när det redan är för sent. Vi mäter det vi kan påverka genom ändrad livsstil. Vi gör alltså inte mätningar för att screena efter ohälsa som vi kan agera reaktivt på, vi mäter för att påvisa förändring över tid. Det är en stor skillnad.
Exempel. Vi mäter konditionen för att vi vet vilka rekommendationer vi ska ge individen för att förbättra konditionstalet. Vi mäter blodtryck och blodfetter för att vi vet hur vi ska coacha individen i kost/stress/sömn/träning för att få en positiv utveckling i dessa värden. Första mätningen är inte så intressant för oss – det är utgångsläget. Andra mätningen är dock mycket intressant – den befäster utveckling kopplat till de förändringar individen lyckats åstadkomma. Dvs. ökad kondition, sänkt blodtryck, sänkta blodfetter osv.
Det är två olika syften med mätningarna. Reaktivt för att hitta ohälsa och agera på den. Proaktivt för att höja hälsostatusen och på så sätt UNDVIKA att någon hamnar i ohälsa…
OM HÄLSOPROMOTION
Vad menas med hälsopromotion och hälsofrämjande arbete. Den grundläggande frågan utifrån detta perspektiv är: Vad är det som gör att vi bibehåller hälsan eller till och med kan förbättra den? Hälsopromotion, som även kallas hälsofrämjande arbete, är något som ökat mer och mer under de senaste åren. Arbetet med hälsopromotion innebär att man försöker skapa miljöer och nya förutsättningar för att bidra till välbefinnande och god hälsa i människors liv och i deras verksamheter. För att få fler att förstå hur viktigt det är att ta hand om sig bedrivs aktiviteter för målgrupper i skolan, på arbetsplatsen och i samhället. Förståelsen om att hälsan gör att man mår bättre, både psykiskt och fysiskt, har gjort att allt fler börjar motionera och tar hand om sin kropp. Alternativa behandlingsmetoder och förebyggande insatser genom motion tillämpas allt mer och utbildningen inom området hälsopromotion har ökat drastiskt.
SÅ PÅVERKAS DIN HÄLSA AV HÖGA BLODFETTER, HÖGT BLODSOCKER OCH HÖGT BLODTRYCK
Det finns få hälsomarkörer som signifikant har så stor betydelse för din hälsa som blodtryck, blodsocker och blodfetter.
Blodtryck
Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att blodkärlens väggar förändras och med tiden blir de hårdare och mindre elastiska. Detta försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om man inte får det behandlat. Har man högt blodtryck ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och försämrad blodcirkulation i benen. Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck.
Blodsocker
Mätning av koncentration av glukos i blodet görs huvudsakligen för att upptäcka diabetes, eller förstadie till diabetes. Högt blodsocker i kombination med höga blodfetter och högt blodryck är grundläggande komponenter till det så kallade metabola syndromet.
Blodfetter
Kolesterol är normalt förekommande i kroppen. Det behövs i cellernas väggar, som isoleringsmaterial runt nervceller och som råvara för kroppens produktion av vissa hormoner t ex östrogen och testosteron. Kroppen behöver bara lite kolesterol för att fungera. Överskottet lagras i kroppen och leder till bland annat åderförfettning. Att bara mäta totalkolesterol säger inte så mycket om risker då det finns både bra (HDL) och dåligt kolesterol (LDL). Triglycerider är inte kolesterol utan en annan form av fett. Kroppen använder sig av triglycerider som energilager i fettcellerna. Triglycerider kommer från maten men kan också produceras i kroppen när vi tar in mer energi än vad vi gör av med. Både kolhydrater och protein i överskott omvandlas av kroppen till fett. Höga halter av triglycerider finns hos överviktiga och diabetiker. Det är oklart om triglycerider är en direkt riskfaktor eller bara är en markör för andra riskfaktorer.
Forskning visar att hälsosamma matvanor bidrar till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
Hög kolesterolhalt i blodet och övervikt (speciellt bukfetma) är riskmarkörer som kan leda till bland annat hjärt-kärlsjukdom. Bra matvanor och rörelse i vardagen motverkar både övervikt och högt kolesterol. Alla kan minska risken för ohälsa genom att äta bra!
Exempel på goda kostvanor
Välj nyckelhålsmärkta varor i butiken
Välj fullkorn vad gäller pasta, bröd, mjöl och flingor
Låt grönsaker, frukt, fisk och skaldjur dominera under veckan
Byta hårda matfetter till oljor
Byt feta mejerivaror till mindre feta
Ät mindre mängd kött och chark
Dra ner på socker och salt
Forskning visar också att en aktiv livsstil med regelbunden fysisk aktivitet har en mängd hälsofördelar och kan bidra till att minska risken att dö i förtid.
Här är några av de viktigaste fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet
- Minskar risken för kroniska sjukdomar: Fysisk aktivitet har visat sig minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, typ 2-diabetes, högt blodtryck, vissa former av cancer och andra kroniska sjukdomar. Detta beror delvis på att motion kan bidra till att kontrollera vikt, blodtryck och blodsockernivåer.
- Främjar hjärt-hälsa: Fysisk aktivitet stärker hjärtat och förbättrar cirkulationen. Det kan också minska nivåerna av dåligt kolesterol (LDL) och öka nivåerna av bra kolesterol (HDL), vilket är viktigt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
- Minskad risk för övervikt och fetma: Regelbunden träning hjälper till att kontrollera kroppsvikten genom att öka kaloriförbränningen och bygga muskler.
- Förbättrar mentalt välbefinnande: Fysisk aktivitet frigör endorfiner, kroppens naturliga “lyckohormoner”, vilket kan minska stress, ångest och depression samt förbättra humöret och mental klarhet.
- Stärker skelett och muskler: Träning, särskilt viktbärande träning som styrketräning, kan öka bentäthet och stärka musklerna, vilket är viktigt för att bibehålla fysisk funktion och minska risken för skador.
- Förbättrar sömn: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till bättre sömnkvalitet och minska risken för sömnproblem.
- Förlänger livet: Studier har visat att människor som är fysiskt aktiva har en lägre risk att dö i förtid jämfört med de som är inaktiva.
Det är viktigt att notera att du inte behöver vara en elitidrottare för att dra nytta av fysisk aktivitet. En måttlig mängd träning, som promenader, simning eller cykling, kan vara tillräcklig för att förbättra din hälsa och minska risken för tidig död. Det är också viktigt att hitta en typ av fysisk aktivitet som du gillar och kan hålla dig till, eftersom regelbundenhet är nyckeln till långsiktiga hälsofördelar.
Vuxna bör vara fysiskt aktiva 150-300 min/vecka på måttlig intensitet eller minst 75-150 min/vecka på hög intensitet, alternativt en kombination. Utöver pulshöjande aktivitet bör muskelstärkande aktivering genomföras minst 2 dagar/vecka där kroppens större muskelgrupper involveras. Minskat stillasittande har stor betydelse. All rörelse är bra, men svensken behöver röra sig mer.
Vill du ha hjälp att hitta en livsstil och kost som ger dig en bättre hälsa på sikt? Kontakta oss så hjälper vi dig.
Källa: Folkhälsomyndigheten 2022
|
|
|
– Jag brukar tjata om vikten av att mäta. Att mäta är att veta osv… Vi mäter för att veta utgångsläget och vi mäter för att följa utvecklingen. Vi mäter också för att se effekten och för att kunna räkna på vinsten.
Men, framför allt mäter vi för att en positiv utveckling har en väldigt motiverande effekt på individen vilket leder till fortsatt positiv utveckling av hälsan!
Att mäta rätt är en grundläggande och avgörande aspekt inom olika områden av vetenskap, teknik, ekonomi och vardagslivet. Noggrann mätning är en väsentlig komponent för att uppnå pålitliga resultat och korrekt information. Oavsett om det handlar om att utvärdera fysiska storheter, bedöma prestationer eller fatta informerade beslut, är en korrekt och noggrann mätning avgörande.
En korrekt mätning innebär att resultaten är så nära den verkliga värdet som möjligt. Detta kräver användning av adekvata mätinstrument och en noggrann förståelse av mätprocessen. Felaktigheter i mätningar kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser.
För att mäta rätt är det viktigt att följa några grundläggande principer:
- Kalibrering: Mätinstrument måste vara kalibrerade mot kända standarder för att säkerställa att de ger korrekta avläsningar. Kalibrering innebär att jämföra instrumentets mätningar med en känd referens och justera det om det behövs.
- Noggrannhet och precision: Noggrannhet hänvisar till hur nära en mätning är det verkliga värdet, medan precision handlar om konsistensen i resultaten när mätningen upprepas. En mätning kan vara precision men inte noggrann om den avviker från det verkliga värdet, och vice versa.
- Undvikning av mätfel: Mätfel kan uppstå av olika skäl, såsom felaktig användning av instrument, yttre påverkan (temperatur, luftfuktighet etc.) och mänskliga fel. Genom att vara medveten om dessa potentiella felkällor kan man minska risken för felaktiga mätningar.
- Repeterbarhet och reproducerbarhet: En viktig aspekt av att mäta rätt är att resultaten ska vara repeterbara och reproducerbara. Det betyder att om samma mätning utförs av olika personer eller vid olika tillfällen, bör resultaten vara jämförbara och konsekventa.
- Användning av rätt enheter: Att använda rätt enheter för mätningar är avgörande för att undvika förvirring och felaktiga resultat. Att konvertera mellan enheter på rätt sätt är också viktigt för att säkerställa att mätningar är korrekta och meningsfulla.
- Statistisk analys: I vissa fall kan statistisk analys vara nödvändig för att bedöma osäkerheter och variationsintervall i mätresultaten. Detta ger en klarare bild av mätningens tillförlitlighet.
I slutändan handlar att mäta rätt om att vara medveten om metodik, noggrant följa riktlinjer och standarder, samt att vara medveten om de potentiella felkällorna. Oavsett om det är inom vetenskaplig forskning, industriella tillämpningar eller vardagsliga situationer är noggranna och korrekta mätningar avgörande för att fatta informerade beslut och dra tillförlitliga slutsatser.
|
– Som arbetsgivare har du möjlighet att bli framtidens arbetsgivare redan idag genom kloka investeringar i dina medarbetares hälsa och genom att arbeta proaktivt istället för reaktivt. Detta säger Sara Lundqvist, VD på Aktivitus.
Av gammal vana genomför många bolag hälsoundersökningar på regelbunden basis. Vad är då syftet? För många är det att få en värdemätare hur bolagets sammantagna hälsostatus ser ut, för andra kan det vara att fånga upp personer med ohälsa för att sedan agera på den. I en del branscher är det lagstadgat med hälsotester.
Att mäta hälsostatus är bra men det reaktiva förhållningssättet lämnar mycket övrigt att önska, enligt Sara Lundqvist, VD på Aktivitus. Hon menar att man i stället bör göra hälsotester med syfte att skapa motivation till förändring och förbättring. Att aktivt ta ansvar för sina medarbetares hälsa genom att stötta dem och ta hänsyn till individuella skillnader och förutsättningar.
-På Aktivitus har vi en metod som bygger på 20 års erfarenhet av att coacha motions- och elitidrottare. Där handlar det om att göra en nulägesanalys (fysiologiska tester), sätta en individuell plan framåt (träningsupplägg) och följa upp regelbundet för att sedan göra nya tester och där påvisa förbättringar vilket leder till ökad träningsmotivation. Dessutom tillkommer tävlingar som den slutgiltiga prövningen och motivet till uppoffringarna.
– På samma sätt arbetar Aktivitus med företagshälsa. Vi gör regelbundna hälsotester där vi träffar varje medarbetare ute på arbetsplatsen som då får sin fysiska och psykiska hälsa uppmätt. Vid dessa tillfällen ingår också motiverande coaching med målformulering/plan och återkoppling på tidigare satta mål. Själva tävlingen är sedan arbetslivet och det så kallade livspusslet som blir roligare och enklare att hantera med god hälsa, kondition och styrka.
Detta proaktiva arbetssätt leder, enligt Sara Lundqvist, till förändring, dvs. förflyttning av individer från riskgrupp till friskgrupp, förbättring av kondition, blodtryck och blodfetter. Detta i sin tur leder till ökad stresstålighet, ökad produktivitet och minskad sjukfrånvaro. Det ger i sin tur företaget ökad lönsamhet och det erbjuds en mer attraktiv arbetsplats där inte bara lönen är ett förhandlingsmedel.
– Idag är det viktigt att jobba med ert varumärke som arbetsgivare – employer branding – och ett sätt att göra detta är att garantera att ni tar hand om era medarbetare på ett bra och hållbart sätt. Det är dyrt att nyrekrytera och dyrt att arbeta reaktivt så undvik det. På kort och lång sikt. Investeringen från bolaget är inte större än att arbeta reaktivt men vinsterna blir ofantligt mycket större!
#hälsoekonomi
#varsmart
#friskvårdiställetförsjukvård
|